- Project Runeberg -  Fantasiens verldar och verklighetens verldar /
232

(1867) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nicolas Cusa. De docta Ignorantia (1440—1450).

I honom se vi en af kyrkans furstar, som öppet
utvecklar vår läras banér, och detta i femtonde
århundradet. Vi kunna ännu icke för oss förklara, huru
denne namnkunnige man har i purpurns sköte och
utan att blifva antastad, kunnat uttala så djerfva
åsigter, under det att etthundrafemtio år senare Jordano
Bruno förklarades för kättare och brändes lefvande för
hysandet af likartade åsigter, och Galilei tvangs att
på skymfligt sätt frångå samma idéer. Måhända dessa
kardinalens åsigter ej offentliggjorts förr än efter
hans död.

Nicolas Krebs, född i Cuss vid Moselfloden och
deraf kallad Cusanus, hvilket sedermera förkortades
till Cusa, kan med rätta betraktas som den mest
framstående tänkaren, icke blott af sitt och de föregående
århundradena, utan äfven af det sextonde seklet. Inom
fysiken, astronomien, naturalfilosofien står han hundra
steg framför sina samtida. Han lärer jordens rörelse
hundra år före Copernicus; den senares afhandling om
himmelssferernas rörelser blef som man vet synlig år
1543, och Nicolas Cusa skref om jordens rörelse år
1444. Född 1401, död 1464, hade Nicolas Krebs
lemnat jordelifvet nio år innan Copernicus föddes, hvars
namn skulle för alltid blifva fästadt vid det sanna
verldssystemets återupprättande.

Cusa har gått framom vetenskapernas framsteg,
icke allenast i hvad som rör vår lära om verldarnas
beboelighet, icke blott i hvad som rör astronomiens
sanna principer, utan äfven i hvad som rör en del
speciela frågor, hvilka förefalla som de mest
hemlighetsfulla. Det händer någon gång, säger A. v. Humboldt,
att lyckliga aningar eller fantasier innehålla, långt före
hvarje verklig observation, brodden till det riktiga
åskådningssättet. Den grekiska forntiden är uppfylld
af dylika drömmerier, hvilka sedermera vunnit sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:37:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fantasien/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free