Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett sådant: den försigtige Copernicus tog det första,
Galilei det andra, Kepler det tredje; men vestibulen
är ännu icke genomgången, och det täckelse som dolde
ingången till templet har ännu icke blifvit lyftadt.
Moestlin (in Thesibus), Tycho Brahe (De nova
Stella) hade båda för deras lärjunge uttalat sitt intresse
för idéen om flera verldar och hade ofta, för att bättre
framhålla jordens likhet med de andra planeterna sagt,
att denna jord hade en astralisk natur, eller att månen
och de andra planeterna hade en jordisk natur. Keplers
snille tillegnade sig snart hvad som var nytt i
mästarnes undervisning och gick snart förbi alla sina
föregångare. Den långsamma och mödosamma
upptäckten af hans tre odödliga lagar skulle en gång för
alla stadfästa likheten mellan jorden och planeterna
och verldarnas broderskap under solens faderliga hägn.
Han, som för verlden kungjorde dessa universela lagar,
var fri från de gamla fördomarna rörande den
inbillade öfverlägsenhet hvarmed jordens invånare prydt
sitt fädernesland, han kände det relativa värdet af
denna verld, dess ringa verkliga vigt inom hela
systemet, och dess obetydlighet inför den himmelska
skapelsens utsträckning och rikedom. Också kan man
öfver allt i hans astronomiska afhandlingar, der det
är fråga om planeternas fysiska tillstånd, upptäcka att
samma idé, som beherrskar oss, låg på djupet af hans
ande och stundom spridde en lifsflägt bland dessa
stumma klot, hvilka han med sin mäktiga hand vägde
och styrde i rymden.
Hans Somnium i synnerhet gifver helgd åt denna
idé, utan att derför bestämdt uttala den, såsom vi
redan förut anmärkt. Författaren tager månen till
observatorium och undersöker hvilket utseende den
yttre verlden kan visa dem som skulle bo der, utan
att derför synnerligt bekymra sig om dessa invånares
beskaffenhet eller om vår drabant kunde vara en
lämplig bostad. Att månen kan vara bebodd är för honom
en redan löst fråga, som icke längre kan betviflas;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
