Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abundat divitiis, nulla re caret, säger en regel i
latinska grammatikan, som blifvit fritt öfversatt i det
gamla ordspråket: Öfverflöd på det goda skadar icke.
Detta ordspråk är icke alltid sannt. Vi äro i ordets
verkliga bemärkelse öfverhopade med latinska folioband,
afhandlande astrologien, tryckta från och med det
femtonde till och med det sjuttonde århundradet, utan att
taga alla manuskripter med i räkningen; blotta listan på
deras titlar skulle bilda en lika stor volym som denna.
Lalande har, genom att sammanskrifva ett register öfver
de astronomiska arbeten som blifvit utgifna från grekernas
tid ända till 1781, åstadkommit en diger bok i
qvart-format. Men antalet af den allvarsamma astronomiens
arbeten öfverträffas vida af dessa astrologiska
afhandlingar, der alkemien blandar sig med mystiken, och der de
hemliga vetenskaperna herrska enväldigt. Ett stort antal
af dessa afhandla i förbigående vårt ämne, men det sker
under förutsättningar som stödja sig på vissa godtyckliga
skäl, på vissa harmoniska idéer, på vissa skenbara
förhållanden, och icke på idéer som ega giltighet från
astronomisk eller filosofisk synpunkt. Det är oss rent af
omöjligt att, så framt vi icke skola skrifva ett lexikon,
omnämna alla de arbeten som sagt sitt ord i frågan.
Men vi skola fylla denna lucka genom att omnämna de
anmärkningsvärdaste typerna, hvar och en för sin art.
För att endast i minnet återkalla de namn som
voro ryktbara under dessa gamla tider, vilja vi omnämna
Cornelius Agrippa, hermetisk filosof och alkemist, som i
sin afhandling De occulta philosophia (1531) skildrat
beskaffenheten af de sex himlar hvarmed han, i
öfverensstämmelse med Ptolemei system, omgifver jorden. Han
framställer i denna tunglästa afhandling mekaniska
hjelpmedel till förutsägandet af astronomiska fenomener, hvilka
äro nog märkvärdiga att de icke ens böra förbises af
våra dagars beräknare af astronomiska företeelser. —
Jérome Cardan visar sig i sin Ars magna (1545) och i
sitt arbete De subtilitate (1550) på samma gång som
astronom och fysiker, men också som alkemist och idkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
