Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klot, kände han sig icke öfverväldigad af hettan,
emedan, säger han, det icke är sjelfva elden som bränner
utan en gröfre materia, som elden till följd af sin
snabba rörelse slungar hit och dit, och hvilken gröfre
materia icke förekommer inom etern.
Luftseglaren passerade helt nära förbi månen, lem,
nåde Venus, hvars fas då var i tillväxt, på höger
hand och passerade sedermera förbi Mercurius på
samma sida. Han närmar sig solfläckarna, små
planeter som kretsa omkring solen, och med anledning
af dessa fläckars stora mängd, börjar han att filosofera
öfver solens möjliga utslocknande, tilläggande, att
måhända jorden fordom varit en sol, och att hon då varit
bebodd af de fabelaktiga och vidunderliga djur hvarom
den gamla historien anför så många exempel. Efter
ungefär fyra månaders förlopp landade han slutligen
på en af dessa små jordar, der han kände sig förtjust
af att finna stadigt fotfäste, sedan han så länge spelat
en fågels role. — Vi få icke glömma att förklara, att
om den resande så länge kunnat undvara föda, så har
orsaken varit den att solvärmen är tillräcklig för att
uppehålla organismen. Låtom oss nu lyssna till den
i dubbelt hänseende originela berättelsen:
»Genom raviner, som buro vittne om att hafva
blifvit utgräfda af vattnet, nedsteg jag till slätten, der
jag nätt och jemnt kunde röra mig framåt genom
gyttjan hvarmed marken var öfvertäckt. Sedan jag
tillryggalagt ett stycke väg, anlände jag till en
fördjupning, der jag anträffade en liten alldeles naken man,
som satt och hvilade sig på en sten. Jag minnes icke
om jag tilltalade honom först, eller om det var han
som först tillsporde mig; men jag har i lika friskt
minne som om jag i denna stund hörde det, att han
under tre långa timmar samtalade med mig på ett
språk, som jag visste mig aldrig hafva hört, och som
icke hade den minsta likhet med något jordiskt språk,
och hvilket jag likväl uppfattade snabbare och
tydligare än om jag hört min ammas språk. Då jag bedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
