- Project Runeberg -  Fantasiens verldar och verklighetens verldar /
329

(1867) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med hvilket de högsta cedrar endast likna grässtrån.
Dess stam var af rent guld, dess grenar af silfver,
dess blad af smaragder, dess frukter skarlakansröda
och ambrafärgade, dess utslagna blommor bestodo af
rosenfärgade diamanter och dess knoppar af perlor,
stora som päron. I trädets topp satt en sjungande
näktergal. Men nu komma vi till den intressantaste
delen. »Jag stod länge försagd vid anblicken af detta
rika skådespel, och jag kunde icke mätta mina blickar
med dess betraktande. Under det att jag var
försjunken i betraktandet af ett utomordentligt skönt
granatäpple, observerade jag en rörelse vid äpplets
krona, som förlängde sig så mycket att den kunde
bilda en hals. Sedermera såg jag ofvanför denna något
hvitt, som befann sig i en kokande rörelse och som,
genom att kondenseras, växa och utveckla sig,
småningom framträdde under en liten köttslig gestalts
utseende. Denna lilla gestalt slutade med en rundning
der veka lifvet slutar, d. v. s. att den nedra delen af
gestalten ännu bibehöll formen af ett äpple. Han
sträckte emellertid ut sig så småningom, och den nedra
delen skiljde sig snart i tvänne ben med fötter och
fem tår. Sedan granatäpplet sålunda blifvit
förmenskligadt, frigjorde det sig från stängeln, och med en
lätt kullerbytta föll den lilla gestalten ned just
framför mina fötter. När jag såg detta förnuftiga äpple,
denna lilla dvärg, icke längre än tummen, och ändock
stark nog att skapa sig sjelf, helt stolt marchera
framför mig, kunde jag icke annat än känna mig
gripen af vördnad. Menniskodjur, sade han (på detta
moderspråk hvarom jag förut talat), sedan jag länge
betraktat dig från min gren, der jag hängde, trodde
jag mig kunna läsa i ditt ansigte att du icke var en
invånare af denna verld; derför har jag stigit ned för
att skaffa mig visshet härom.»

Detta underbara träd var bildadt genom
sammanslutningen af ett helt folk, hvars konung denna lilla
varelse var. På dennes befallning förvandlas alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:37:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fantasien/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free