Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innehåll uppfriskat honom och skyddat honom mot
alla eldens verkningar; längre fram skall det
uppvärma honom, när sådant af behofvet påkallas. För
tillfället stålsätter det honom mot farorna på Mars’
verld. Skyddad genom detta universalmedel, sätter
den resande foten på Mars och betraktar icke utan
fasa dess hemska fält, som äro späckade med
brinnande vulkaner, genomkorsade af flammande floder
och öfversållade med eldsprutande grottor och
håligheter. Marken tyckes bestå af svafvel, arsenik och
andra giftiga ämnen; sjöarna bestå af jordbeck och
nafta. Atmosferen, som är uppfylld af stinkande ångor,
för med sig tunga molnmassor af ett hemskt utseende.
Hemska och afskyvärda boning, ingen mensklig fot
skall visa dig den hedern att intrycka ett spår i din
svafvelblandade mark, och intet menskligt bröst skall
någonsin inandas dina förderfliga dunster! Må icke
de dödens sändebud som äro befallda att styra dig
— dessa jättelika och fruktansvärda ryttare, som rida
på fasaväckande hästar med eldsprutande näsborrar —
vänta att någon som hyser aktning för sig sjelf, skulle
vilja följa i Kirchers fotspår; ligg der öfvergifven i
din dödsregion, olycksaliga planet, som Yulcanus ensam
skulle vilja bebo, om han icke hade så goda skäl att
hata dig! Och låtom oss, som äro utrustade med
känsliga och förnuftiga själar, aflägsna oss från denna
sfer och höja oss mot den praktfulla verld som tronar
der uppe i rymden.
Fyra månar med olika faser kretsade på himmelen,
och en stark ambralukt lät sig förnimmas, när
Theodidactus såg sig nedsatt på ett högt berg på ett okändt
klot. Klara floder slingrade sig fram genom dalarna
och man skulle velat svärja på att man befann sig
på Venus, om ej det nya klotet förhållit sig till den
senare som ett hönsägg till ett svalägg. Vid det
afstånd hvarpå Jupiter befinner sig från solen, är icke
längre ljuset från denna tillräckligt starkt för att gifva
den nödiga belysningen; också förökas ljuset, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
