- Project Runeberg -  Fantasiens verldar och verklighetens verldar /
413

(1867) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varelser som menniskorna. Jag vill icke härmed såra
någons fåfänga, men jag nödgas att bedja alla som
vilja gälla för något, att med mig framställa denna
lilla anmärkning: att när vi antaga menniskans längd
till ungefär fem fot, vi ej göra större figur på jorden,
än ett djur, som hade en sexhundratusendel tums
längd, skulle göra på ett klot af tio fots omkrets.
Tänk er något väsen, som kunde hålla jorden i
handen, och hvars organer hade samma proportioner som
våra; och säg mig då, jag ber, hvad det skulle tänka
om dessa bataljer, som inbringa segraren en by, som
han straxt derpå förlorar.

Efter en noggrann undersökning lyckades
slutligen Micromegas att med mycken skicklighet
upptäcka menniskorna, och han observerade till och med
att de talade, något som väckte hans synnerliga
förvåning. För att kunna åhöra deras samtal, gjorde han
sig då ett slags språkrör med sin nagel, och sedan
han satt mycket fina tandpetare mellan tänderna,
närmade han dessas lillända till skeppet och anknöt
såmedelst ett samtal med menniskorna.

Besättningen blef till en början högst förvånad
öfver hvad de sågo och hörde, men Micromegas blef
det i ännu högre grad, då han förnam, att de lärda
herrarne med sina instrumenter kunde mäta hans längd,
samt att de kände till stjernornas afstånd och rörelser.
»Alldenstund I så väl kännen till hvad som ligger
utom er, så kännen I utan tvifvel ännu bättre hvad
som finnes inom er. Sägen mig hurudan eder själ är,
och huruledes I bilden edra idéer.» Filosoferne talade
alla på en gång som förut; men de voro alla af olika
tankar. Den äldste citerade Aristoteles, en annan
uttalade Cartesii och Malebranches namn, ännu andra
åberopade sig af Leibnitz och Locke. En gammal
peripatetiker yttrade högt och med sjelfförtroende:
»själen är ett grundväsende och en orsak, hvarigenom
den eger förmågan att vara hvad den är. Detta
förklaras bestämdt af Aristoteles på pagina 633 i Lou-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:37:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fantasien/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free