Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prins Petulants kärlek delas slutligen af Taymuras,
och denna senare utsätter då stället och tiden då de
skola mötas, trots de goda råd flugan Ceton sökt att
hviska henne i örat, och de stygn hon i sitt raseri
hade tillfogat henne under hennes samtal med prinsen.
Mötesplatsen var rikt prydd med vårens skönaste
blommor och den vällustiga fristaden berusade sinnena...
Men just då frigjorde genien Zachiel Monimas själ ur
Taymuras vackra kropp. Som man lätt kan tänka, är
det omöjligt att skildra prins Petulants missräkning.
Man finner att den qvinliga författaren till dessa
resor icke saknade en viss talang i romanens
anläggning. — Sådan är planeten Venus. Våra resenärer
möta en ny kontrast när de anlända till Mars, — en
torr och sandig planet.
Natten var i annalkande. Skymningen hade redan
omsvept landskapet med sina mörka skuggor, tystnaden
följde i hennes spår; djuren och fåglarna hade dragit
sig undan till sina gömslen; Hesperus, stjernehärens
ledare, tindrade i spetsen för dem; firmamentet
strålade af tindrande safirer, månen (hvilken måne?)
uppsteg öfver horisonten och bredde sin silfvermantel
öfver mörkret.
Mars är ett bataljernas land, der folk och
konungar ständigt bekriga hvarandra. Kriget är den
gudomlighet som beherrskar deras öden: heder, gods,
ömhetsband, lifvet, allt uppoffras för det.
Zachiel ledsagade till en början våra båda unga
filosofer, trots Monimas rysningar, till ärans tempel.
Denna byggnad ligger på den högsta och brantaste
klippan i landet. Detta tempel vinner mycket på att
ses från långt håll; dess skönheter framträda endast
småningom; ju mer man aflägsnar sig från detsamma,
desto vackrare lysa de fram; skönheterna framstå i
mån af afståndet. Knappt hade de uppnått klippans
fot förr än de upptäckte förfärliga afgrunder: de
vågade icke taga ett enda steg. Ett nytt, ännu mer
afskräckande skådespel injagade hos dem fasa: det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
