- Project Runeberg -  Fantasiens verldar och verklighetens verldar /
437

(1867) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men att det inom stjernornas samhällen finnas sådana,
der man kan anträffa en hufvuddygd, en herrskande
och bestämmande passion, är något man bör kunna
antaga ega rum på några bland det omätliga antalet
af bebodda jordar.

Under det att romanskrifvarne fortfarande
offentliggjorde sina fantasiresor, fortsatte vetenskapsmännen
den positiva forskningen i vårt ämne. Lambert (från
Berlin) skref bland annat sina Cosmologische Briefe,
deri han undersökte frågan om verldarnas beboelighet
uteslutande från de fysikaliska vetenskapernas synpunkt.
Filosofen Emmanuel Kant framställde i sin Theorie
des Himmels ett system för planeternas befolkning,
deri han framkastade den åsigten att varelserna äro
desto fullkomligare ju mer aflägsnade de äro från solen.
Vi hafva redan visat, när vi talat om dessa motsatta
systemer, att deras uppfattning är helt och hållet
godtycklig. I London skref Derham sin Astro-Theology.

Vi skola samtala några ögonblick med denne
rektor för att höra hans åsigt om kometernas invånare;
denna åsigt är alltför intressant för att vi icke skulle
begagna oss af tillfället att här återgifva den. Låtom
oss ett ögonblick blifva hans åhörare.

Lactantius, säger han, bestrider på goda skäl
himlakropparnas gudomliga karakter. De äro så långt
ifrån att vara gudar eller förtjenta af tillbedjan, att
man tvärtom betraktat några bland dem som
bestraffningsorter: så har isynnerhet fallet varit med
kometerna, hvilka äro utsatta för föga behagliga
temperaturvexlingar, emedan de ömsom äro utsatta för den
intensivaste hetta, när de komma i solens närhet, och
för den bittraste köld, när de äro längst aflägsnade
från henne. Enligt sir Isaac Newtons beräkning skulle
1680 års komet vid sitt perihelium varit solen 166
gånger närmare än jorden är; och följaktligen var den
utsatt för en 28,000 gånger starkare värme än vår
verld. Utsatt för en sådan temperatur skulle en
jernsfer af jordens storlek kräfva 50,000 år för att hinna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:37:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fantasien/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free