Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dradena återkasta ofta skenet från ett enda ansigte.
Vi hafva sett huru Rabelais under det sextonde
århundradet reproducerade sin snillrike föregångare från
andra seklet, Lucianus från Samosatos; S:t Thomas
talar såsom Aristoteles och Moses, och senare mylord
Ceton med alltför mycken trohet efterapande Cyrano
de Bergerac. A andra sidan hafva vi under femtonde
seklet sett huru kardinal Cusa blef en föregångare till
Herschel; Jordano Bruno och Gassendi förkunna den
filosofi som herrskar i våra dagar. Om vi med ett
ögonkast omfatta det nittonde århundradets arbeten,
skola vi finna att flertalet, trots deras värde, icke
öfverträffa de arbeten vi i det föregående granskat.
För öfrigt herrskar samma mångfald bland
författarnes produkter, och vår parterr är prydd med
blommor af alla variationer; och vi äro således ännu
i stånd att erbjuda blommor af hvarje parfym, hvarje
färgskiftning, af hvarje form och storlek.
Vi vilja börja med de teologiska arbeten, som
under detta århundrade blifvit skrifna öfver vårt ämne;
vi skola utvälja dem med all den omsorg oss
tillkommer, och vi skola derefter öfvergå till andra
åskådningar af frågan.
Under första året af vårt sekel emottog man af
den högvördiga Edvard Nares ett arbete med titeln:
En Gud, en Medlare, skrifvet för att bevisa att den
filosofiska åsigten om verldarnas flertalighet står i
fullkomlig Öfverensstämmelse med skriftens språk.
Författaren anser att uttrycken Mundus, Orbis, Coeli etc.
äro hänförliga till verldarna i sin helhet. Den engelska
biskopen Porteous delar samma åsigt. Författaren till
det namnkunniga arbetet Evidence of Christianity talar
likaledes till fördel för vår lära och tror »att
menniskoslägtet som bebor jorden icke bildar den högsta
ordningen bland varelserna i universum, utan att naturen
ofvanom det fortsätter den stigande menskliga
hierarkien på andra verldar.» Dylika åsigter hystes redan
af Charles Bonnet, Ballanche m. fl. Doktor Fuller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
