Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hals, skulle hon kunna leda honom med sig lika lätt
som om han vore en liten hund.
»Hur vet du, att munkarna lära sådana saker?» frågade
Kraken.
»Min vän», svarade Orberosa, »du skall inte afbryta
mig med en sådan futtig fråga, när jag talar om
allvarliga saker... ’Om det därför’, tillade munkarna,’på
Alka finnes någon mycket ren jungfru, må hon uppstå!’
Nu har jag beslutat, ser du Kraken, att hörsamma deras
kallelse. Jag skall gå till den helige gamle Maël och
säga: ’Jag är den jungfru, som Gud utsett till att
öfvervinna draken!’
Vid dessa ord utbrast Kraken:
»Hur skall du kunna vara denna rena jungfru? Och
hvarför vill du strida mot mig, Orberosa? Har du förlorat
förståndet? Det må du väl veta, att jag inte låter
kufva mig af dig!»
»Skulle man inte kunna försöka fatta litet, innan
man blir ond?» suckade den sköna Orberosa med djupt och
stilla förakt.
Och hon framlade sina sluga planer.
Hjälten satt tankfull och hörde på, och när hon
slutat, sade han:
»Orberosa, din list är väl uttänkt. Och om allt
går som du tänker, kommer jag att vinna stora
fördelar. Men hur skall du kunna blifva den jungfru, som
Försynen utsett?»
»Var inte orolig för det, Kraken», svarade hon. »Nu
gå vi och lägga oss.» Dagen därpå stod Kraken i den af
fett luktande grottan och flätade af vide ett stort,
vänskapligt skrof, som han sedan klädde öfver med
ohyggligt borstiga, fjälliga och smutsiga hudar. I ena ändan
af detta skrof fastsydde den sköna Orberosa den hemska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
