- Project Runeberg -  Pingvinön /
141

(1910) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hugo Hultenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Truffaldin, Ooquenpot eller Bredouille. Dessa höga
ämbetsmän förde ej krig. Det förstodo de sig inte på.

Den nya staten benämndes republik. Dess
anhängare kallades republikaner. Man sade också brackor och
pack, men det senare uttrycket hade en förklenande
mening.

Den pingvinska demokratien styrde sig ingalunda
själf, utan lydde en finansiell oligarki, som skapade
opinionen genom tidningarna och hade deputerade, ministrar
och president i sin hand. Den bestämde suveränt öfver
republikens finanser och ledde äfven landets yttre politik.

Kejsardömen och konungariken underhöllo då för
tiden ofantliga ¡härar och flottor. For sin säkerhets
skull tvunget att göra som de, dignade Pingvinien under
krigsrustningarnas börda. Alla beklagade eller låtsade
beklaga denna hårda nödvändighet, men de rika,
köpmännen och affärsmännen fogade sig villigt häri i sin
fosterlandskärlek, och emedan de räknade på att soldaterna
och flottisterna skulle försvara deras ägodelar och åt
dem förvärfva handelsplatser och territorier i andra
länder. De stora industriidkarna ifrade för att kanoner och
pansarbåtar skulle tillverkas, ty de nitälskade för landets
försvar och hoppades på beställningar. Inom den bildade
medelklassen fogade sig somliga utan klagan i detta
sakernas tillstånd, anseende, att det alltid skulle fortfara,
andra åter motsågo otåligt ett slut på detsamma och
tänkte förmå makterna till en samfälld afväpning.

Den ryktbare professor Obnubilus hörde till de
senare.

»Kriget», sade han, »är ett barbari, som kommer att
försvinna med civilisationens framsteg. De stora
demokratiska staterna äro fredliga, och deras anda kommer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:39:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fapingvin/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free