Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE KAPITLET.
Prins Boscénos.
Morgon och afton sjöngö de af drakonisterna
besol-dade tidningarna Chätillon’s lof och smutskastade
samtidigt republikens ministrar.
På Alkas boulevarder salubjöds Chatillon’s porträtt.
Ii emus’ unga afkomlingar, som gå med gipsfigurer på
huf-vudet, stodo vid broräckena ’och sålde byster af Chatillon.
Chatillon företog hvar eftermiddag på sin hvita häst
en promenad på Drottningängen, den fina världens
promenadplats. Drakonisterna utplanterade på emiralens väg
en mängd beliöfvande pingviner, som skreko med full
hals: »Vi vill ha Chatillon.» Alkas bourgeoisi fattade
häraf en djup beundran för emiralen. Handelsvärldens
damer hviskade: »Han är vacker.» Den eleganta värl-
dens kvinnor saktade sina automobiler och skickade
honom slängkyssar,- när hän red förbi under det
entusiastiska folkets hurrarop.
En dag när Chatillon gick in i en cigarrbutikj blef
han igenkänd af två pingviner,- som lade ned bref i lådan
där utanför, och de började -skrika af alla krafter:
»Lef-ve emiralen! K ed med brackorna!» Alla förbigående
stannade framför butiken. Chatillon tände sin cigarr
infor en tät hop af hänförda medborgare,- som svängde
sina hattar och hurrade. Folkmassan växte oupphörligt.
Hela staden var i rörelse och följde sin hjälte ända till
amiralitetet under afsjungande af sånger.
Emiralen hade en gammal vapenbroder,- hvars
meritlista var utmärkt, vice emiral Volcanmöule. God som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
