- Project Runeberg -  Pingvinön /
194

(1910) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hugo Hultenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

domen någonting heligt; i demokratiska samhällen är
den det enda heliga. Den pingvinska staten var som
bekant demokratisk. Tre eller fyra af färsbolag
utöfva-de där en vidsträcktare och i synnerhet effektivare och
konstantare makt än republikens ministrar, som de i
hemlighet ledde, af hvilka de genom skrämskott eller
mutor tilltvungo sig fördelar på statens bekostnad och som;
de störtade genom bakdanterier i pressen, när de icke
gingo att muta eller skrämma. Trots den finansiera
sekretessen dunstade det ut tillräckligt för att väcka
harm och ovilja i landet, men de pingvinska borgarna,
hvilka, del största som de minsta, voro afladö och födda
i respekt för penningen och alla hade förmögenhet, stor
eller liten, hade en liflig förnimmelse af kapitalens so-i
lidaritet och insågo, att den mindre rikedomen icke är
trygg annat än om den större är det. Därför hyste de
också en nästan religiös vördnad för de israelitiska lika
väl som för de kristna milliarderna, och då det egna
intresset hos dem var starkare äh antipatien, skulle de
icke för sitt lif vågat kröka ett hår på dessa storjudar,
som de afskydde. Mot småjudama kände de sig mindre
vördnadsfulla, och om de sågo någon af dem i stoftet,
stampade de på honom. Det var därför, som hela, nationen
med en sådan skadeglädje erfor, att förrädaren var en
jude, men en småjude. Man kunde i honom taga hämnd
på hela Israel utan att behöfva vara rädd att sätta den
allmänna krediten på spel.

Att Pyrot hade stulit de åttiotusen hösäckarna,
därpå tviflade så godt som ingen ett enda ögonblick.
Man tviflade icke, emedan den okunnighet, i hvilken
man sväfvade beträffande denna affär, icke medgaf
tvif-vel; tviflet måste grunda sig på motiv, ty man tviflar
icke utan grund, såsom man tror utan grund. Man tvifla-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:39:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fapingvin/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free