Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där borta på kakelugnen,- den blå och Hvita statyn af
den heliga ¡Orberosa, ledande den kappadociskä draken.
Hippolyt Céréis var rörd, bevekt; hans motstånd var
brutet.
Skön i sin sorg, med ögonen glindrande af tårar
och ett radband af lapis lazuli lindadt kring
handlederna, liksom vore hon bunden af sin tro, kastade hon sig
plötsligt för Hippolyts fotter och kysste hans knän,
snyftande och utom sig.
Han nästan gaf med sig. Han stammade:
»Ett kyrkbröllop, ett kyrkbröllop, mina valmän
kunna kanske smälta det, men mitt parti blir det värre
med... Nåja, jag får ju förklara det för dem. Toleransen,
de sociala förhållandena... De låta alla sina döttrar
gå och läsa... Men ministerportföljen, kära du, den tror
jag nog går och dränker sig i vigvattnet.»
Vid dessa ord reste hon sig upp, ädelmodig,
resignerad, besegrad i sin tur.
»Jag skall inte hålla på det, min älskling.»
»Intet kyrkbröllop alltså! Det är bättre det, mycket
bättre.»
»Ja, men låt mig hållas. Jag skall försöka ordna
allt, så att både du och jag bli belåtna.»
Hon gick till pater Douillard och förklarade
situationen för honom. Han visade sig mera medgörlig
och tillmötesgående, än hon hoppats.
»Er make är en intelligent man, en ordningens och
förnuftets man; han skall nog komma på vår sida. Ni
skall helga honom. Det är icke förgäfves, som Gud låtit
honom få en kristen maka. Kyrkan behöfver icke
alltid ceremoniernas pomp och ståt för att skänka sin
bröllopsvälsignelse. Nu, då hon är förföljd, passar
kryptornas mörker och katakombernas vrår för hennes fester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
