Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En minnesstod, som ej blef af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 EN MINNESSTOD, SOM EJ BLEF AF.
man i Skåne, så väl som i det öfriga Sverige, viktigare
saker att tänka på och annan användning för sina
penningar. Generalguvernören Toll gjorde dock
under år 1807 energiska bemödanden att bringa saken
till verkställighet, och det har sitt intresse att se, huru
långt den utvecklade sig.
»Ridderskapets och adelns» bidrag skulle enligt
den utsedda direktionens beslut icke uppbäras,
förrän resultatet af de ofrälse ståndens teckning blefve
kändt. Men bland Skånes adel funnos de, som
protesterade mot sakens nya vändning. Den ofvannämnde
grefve Wrangel ansåg, att adelns »kordiala välmening
blifvit allernådigst rättad genom förebråelsen för vår
uraktlåtenhet att ej hafva proponerat de andra
stånden att få med oss dela denna nådiga ära». Han
af-sade sig »allt slags utgift till annat ändamål än till K.
M:ts minne» och förklarade ytterligare, att han aldrig
skulle anse tillständigt att »bortväxla sin lifliga känsla
för sin konung för någon annan person eller ämne».
- I denna åsikt instämde äfven hans svägerska,
änkefru majorskan Cock på Bjärsjöholm. Hon hade med
öppet hjärta för sin konung samtyckt till
»propetitio-nen» men förklarade nu, »då denna själens rörelse ej
allernådigst på ett gynnande sätt blifvit emottagen»,
att hon afsade sig »alla tillskotter till minnesmärken
eller hvad som helst».
Anmärkningsvärdast var dock det skäl, som
anfördes af ryttmästaren grefve Axel Hamilton -
densamme, som velat utsträcka förbindelsen att lämna
bidrag för hvarje hemman till ytterligare tre år för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
