Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En magisterpromotion i Lund under krigstid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
promotionsprogrammet uppräknade filosofie kandidater. Bäraren
af detta namn, K. J. Heurlin, kom att i Sveriges
offentliga lif under Karl XIV Johans sista årtionde spela en
bemärkt roll, och hans ryktbarhet tillhör mera den
svenska statens än kyrkans historia, ehuru han slutade som
biskop i Växjö. Heurlin tillhörde under senare delen
af sin lundatid, så väl som Bolmeer och Engeström,
den bekanta umgängeskrets, som kallades »Härbärget»
och hvars medelpunkt var Esaias Tegnér.
Nu var det han, adjunkten och vice bibliotekarien
Tegnér, promotionsdagens skald, som i egenskap af
filosofiska fakultetens notarie framställde
magisterfrågan till primus, Anders Hagelberg. Naturligtvis
begagnades vid både fråga och svar lärdomens
tungomål; men valet af ämne röjde den tids anda, som ännu
lefde kvar sedan Gustaf III:s dagar. Frågan gällde,
»om man med rätta kan påstå, att de sköna konsterna
i icke mindre mån än vetenskaperna bidraga till
människosläktets förädling?» Och magister Hagelberg
besvarade frågan jakande. – Icke mindre värdigt en
Gustavianernas lärjunge var ämnet för promotors,
Lid-becks, föredrag: dess syfte var att ådagalägga de
lärdes förpliktelse att odla sitt modersmål. Skada
blott, att denna förbindelse inskärptes – på latin!
Det var ungefär som när tvenne af Svenska
akademiens högt uppsatta ledamöter, N. v. Rosenstein och
Armfelt, ett eller annat år förut rörande svenska
språkets stafsätt brefväxlade – på franska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
