- Project Runeberg -  Från farfarsfars och farfars tid /
167

(1900) [MARC] Author: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Tidens tecken» och den stridande kyrkan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»TIDENS TECKEN» OCH DEN STRIDANDE KYRKAN. 167

alldeles; men dels var den ännu icke långt hunnen,
dels hade den svårt att bryta sig fram och få luft
bland vindfällena.

Parlamentarismen i Lund, om man, för att
fortsätta jämförelsen, så ville kalla debatterna i det
akademiska konsistoriet, var visserligen gammal, men den
ge-nomlefde under första hälften af 1800-talet en period,
som man skulle kunna kalla gubbålderns slyngelår.
Den fria pressen representerades af »Lunds
Veckoblad» och »Skånska Correspondenten» -
afhvilkasär-skildt det förstnämnda värdigt höll på det bestående
- samt därjämte under en kort tid af det berömda
skämtbladet »Gefion», ungdomens föga hänsynsfulla
organ.

Säkerligen låg anledningen till att fattigdomens tid
följde så snart efter rikedomens icke blott i den
historiens allmänna lag, som åskådliggöres genom pendelns
svängningar. Den berodde ock på vissa lätt i ögonen
fallande brister hos den tidsålder, som man kan kalla ej blott
snillenas utan äfven snilledyrkans. Snillets privilegier
ansågos oinskränkta: till den snillrika personlighetens
absoluta frihet hörde äfven rättigheten att göra sig
oberoende af samhällets vanliga fordringar på plikttrohet,
ordning och goda seder. Föredömena i detta afseende
funno lätt efterföljare hos dem, som voro snillenas
samtida utan att vara deras jämlikar. Så var det under
romantikens tid, långt innan dess efterborne kusin,
Nietzsches »öfvermänniska», i våra dagar uppfanns. I
det yttre ägde under nämnda tider dessa privilegierade
därjämte rättighet att låta personlighetens
egendomligheter ogeneradt framträda. Särskildt i den lilla
universitetsstaden funnos många små, som ansågo det
bekvämt att i detta afseende följa de storas efterdö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:39:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/farfars/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free