Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. När studenterna hurrade för sjuttiotvåan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTDEMONSTRATIONER PÅ 1830-TALET. l8l
dess ombud. Grundsatsen ansågs såsom ett frihetens
palladium, och de funnos, som ansågo det säsom ett
helgerån att röra vid den. Detta var emellertid hvad
som syntes hota vid riksdagen 1834.
Den invecklade ställning, hvari
myntbestämnings-frågan småningom råkat, hade under Karl XIV Johans
regering väckt tanken på en förändring i
lagstiftningen för riksbanken. Efter vidlyftiga öfverläggningar
hade vid 1828-30 års riksdag väckts förslag om
en ändring af 721a § därhän, att »banken, för alltid
skild från rikets statsverk, skulle stå under konungens
och rikets ständers gemensamma garanti och förvaltas
af ständernas fullmäktige, enligt af konung och
ständer gemensamt stiftade lagar». Denna
grundlagsförändring hade af alla fyra stånden, oaktadt det tydliga
upphäfvandet af den ofvannämnda principen,
förklarats hvilande till behandling vid nästkommande
riksdag; och det var sålunda fullkomligt i sin ordning,
att 72:an i denna nya redaktion, hvilken innebar en
tillökning i den konstitutionella regeringsmakten,
framlades till ständernas godkännande vid 1834 års
riksdag. Regeringens förslag härom följdes af ett
förslag till ny banklag, byggdt på förutsättningen af
721a §:s nya lydelse.
Men tiderna hade ändrats. Hvad som 1830
accepterats af rikets ständer, fann 1834 ett bestämdt
motstånd dels inom riksstånden själfva, där frågan, från
att betraktas såsom en väsentligen ekonomisk
angelägenhet, tillspetsades till en konstitutionell maktfråga,
dels af den oppositionella pressen, den tredje
statsmakt, som under de sista åren med ungdomens hela
ifver gjorde sig gällande. Det hjälpte icke, att den
gamle excellensen Rosenblad med afseende på tid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
