- Project Runeberg -  Från farfarsfars och farfars tid /
212

(1900) [MARC] Author: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En folktribun och en frihetsskald från 1840.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 12 EN FOLKTRIBUN OCH EN FRIHETSSKALD FRÅN 1840.

följande allmänna, ganska befogade anmärkning: »De
se i de lagbundna monarkerna idel asiatiska tyranner,
hvilka de tro sig kallade att uppmana folken att störta.
Om en riksdagsman i Sverige, underblåst af
tidningarna, tar munnen full och börjar klandra likt och
olikt, så se de i denne en folkets man, kallad att
bryta tyranniets bojor och krossa despotismens välde.»

Men allra störst var, såsom nämndt, uppståndelsen
i Lund. De debatter, som den ungdomliga dikten
framkallade man och man emellan, torde väl ännu
vara i minne hos en och annan högt bedagad.
Akademiska föreningens protokoller äro en hufvudkälla
för, historien om de brytningar inom den yngre
akademiska världen, som däraf framkallades. De räckte
nästan året ut; diskussionerna erbjuda en bild af
tidsförhållandena jämte bidrag till de mera framträdande
personligheternas karakteristik.

Universitetsbibliotekarien och teologie adjunkten
Reuterdahl, sedermera Svea rikes ärkebiskop, en man
som i många afseenden var en prydnad för Lunds
universitet, hade ännu icke börjat den politiska bana,
som skulle föra honom dels till statsrådstaburetten,
dels till det kyrkliga primatet och gifva honom namn
såsom en af konservatismens pelare. Hvar den lärde
teologens sympatier lågo inom politiken - i
vetenskapen var ha,n frisinnad - var emellertid ingen
hemlighet. Det var han, som först ingrep i frågan om
Hälsningssången, då han från sin paternella ståndpunkt
ansåg, att den studerande ungdomen kunde och borde
lefva i en »bättre värld än dagsopinionernas och
dagskäbblets».

Sedan åtskilliga år var Reuterdahl såsom
föreståndare för Akademiska föreningens Athenseum (tidnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:39:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/farfars/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free