Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En folktribun och en frihetsskald från 1840.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FOLKTRIBUN OCH EN FRIHETSSKALD FRÅN I 840. 2 I 7
tal och skaldestycken, som berörde politik eller
inne-bure »hyllning af personer och meningar, som kunde
få utseende af en politisk opinionsyttring».
Men nu kom det jäsning i de ungas sinnen.
Sympatierna hos studenternas flertal voro naturligtvis på
den unge skaldens sida; men han, som de, saknade
säte och stämma bland de deputerade. Många af
ungdomsskaran ansågo, att dessa svikit sina kommittenters
förtroende och fordrade annullerandet af det nya
stadgandet, som inskränkte den frie studentens
yttranderätt. Redan den 18 mars fattade blekingska nationen
beslutet att hos deputerade fordra den nya §:s
upp-häfvande; småländska nationen hotade att gå ur
föreningen o. s. v. Sociala afdelningens förman, Bernhard
Cronholm, så väl som hans suppleant, nedlade sina
förtroendeämbeten, då de ansågo beslutet innebära ett
misstroendevotum, och läto, oaktadt alla försäkringar
om motsatsen, icke beveka sig att kvarstanna.
I Lunds Veckoblad hade, såsom nämndt är, införts
Abraham Cronholms ur protokollet uteslutna kritik af
poemet; tidningen innehöll äfven en »Replik» af dettas
författare. Dess slutord voro karakteristiska för honom
och för tidens ungdom med dess högstämda
framtidsdrömmar och djärfva fjärrsyrier. »Småsinnet och
kortsyntheten», heter det, »låtsa ignorera de stora planer,
tiden hvälfver inom sin barm. Man ser dess brister
men blundar för dess omätligt öfvervägande
förtjänster. Välan, låt så vara! Tidens flod flyter ändå
framåt, medan hela generationer af dess häcklare
obemärkt försvinna i dess bottenlösa djup och lämna
intet spår efter sig. På tankens örn binder man icke
numer vingarna; han lider ingen länk om foten; fri
måste han vara - eller dö.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
