- Project Runeberg -  Om färgblindheten i dess förhållande till järnvägstrafiken och sjöväsendet /
78

(1877) [MARC] Author: Frithiof Holmgren - Tema: Railroads
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kare) än det röda. Vid nästa tillfälle förhålla sig dessa
färgblinda på samma sätt. Färgblinda jemvägsmän äro deremot
något säkrare; dock beror detta mycket på, hurudana lyktor
man använder. Med kännedom om färgblindhetens natur är
det bäst, att man, för att bilda sig en klar föreställning om de
färgblindas fel, skaffar sig lyktor, i hvilka glasen icke hafva
alldeles samma beskaffenhet som i de vanliga. Man väljer t. ex.
ut en sådan, som har ett tunnt och ljust färgadt rödt glas, ett
tjockt och mörkt grönt. Den färgblinde tager då lätt det gröna
skenet för rödt och det röda för grönt eller »klart». Man
sotar det gröna i en vanlig lykta och han tager det för rödt*
Man slår imma på det ofärgade och han tager det för grönt
o. s. v. An bättre, man använder, såsom jag brukar görar
särskildt för ändamålet inrättade lyktor med glas af olika
beskaffenhet* ja t. o. m. ofårgade glas, så kallade rökglas af olika
absorptions-kraft och man kan dermed metodiskt öfvertyga sig
om, att det är ljusstyrkan l) som ensam leder den färgblindes
omdöme.

Härvid visar det sig, att ingen öfning hjelper. Man skall
väl medgifva, att*en jemvägsmän, som i många år haft daglig
öfning i lyktskenens igenkännande, väl borde vara qvitt sin
färgblindhet i fall att öfning hjelper, och dock har en temligen
rik erfarenhet öfvertygat oss, att trotts detta ingen enda af de
många sådana färgblinda, som jag haft tillfälle undersöka, bestått
detta prof, om det också må erkännas, att ganska många genom
trägen öfning förvärfvat en beundransvärd färdighet att i ett
stort antal fall gissa rätt.

Till följd af och såsom ett bevis på den rol, som
jämförelsen spelar, är det vid sådana prof ofta af vigt, hvilket

1) En omständighet, på hvilken de färgblinda på längre afstånd
skilja lyktskenen och som beror al ljusstyrkan, om den också icke
omedelbart så uppfattas, är det olika sätt, hvarpå skenet synes
stråla ut åt sidorna. Denna utstrålning syies starkast hos det
ljusstarkaste, vanliga lyktskenet (»klart») och svagast eller icke alls hos
det ljussvagaste (rödt eller grönt). En färgblind
jernvägstjenste-man har öppet erkänt, att han brukar låta sitt omdöme ledas af
detta kännemärke. Men huru osäkert detta kännetecken är, behöfver
knappast påpekas för att inses.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:40:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fargblindh/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free