Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belysning, som vår vetenskap dervid kan lemna. Vi skola
der-vid inskränka oss till att påpeka vårt ögas öfverlägsenhet i
förmågan att uppfatta skilnader i färg, framför dess sinne för
skilnader i form under de omständigheter, som här äro i fråga.
Skälet dertill är helt enkelt. Af ögats alla delar är det i sista
hand näthinnan, som måste träffas af det infallande ljuset, för
att vi skola kunna uppfatta vare sig form eller färg. För att
ljuset skall nå detta organ är det nödigt, att alla framför
detsamma liggande delar äro genomskinliga. Detta är nu allt,
som fordras, för att vi skola kunna uppfatta ett föremåls eller
en ljuskällas färg. Men för att tillika uppfatta dess form är
det icke nog, att ljuset blott träffar näthinnan, det måste
tillika träffa densamma på ett alldeles bestämdt sätt, så att en
skarp bild af föremålet på densamma uppkommer. Skilnaden
är tydligen mycket stor. För uppfattningen af form erfordras
ögats hela ljusbrytande apparat, för uppfattning af färg är denna
apparat komplett öfverflödig. Det är nu sjelf klart, att ju flera
faktorer, som medverka till ett resultat, desto flera kunna ock
de felkällor vara, som grumla det senare. Alla de fel, som
kunna förekomma i hornhinnan, linsen och glaskroppen, verka
således störande vid uppfattning af form, men äro deremot af
alls ingen betydelse för färguppfattningen. Och detta är ingen
ringa vinst till förmån för den senare, när man besinnar, huru
jämförelsevis ofullkomlig vårt ögas ljusbrytande apparat är,
när den är som bäst, och huru ofta afvikelser förekomma från
det redan ofullkomliga normala. Huru skulle en sjömän känna
sig till mods, om han finge i uppdrag att bestämma formen på
ett aflägset sken med tillhjelp af en dålig kikare med illa
slipade, illa centrerade, spruckna och smutsiga glas? Uppdraget
blefve honom möjligen allt för svårt. Men huru lätt skulle
han icke deremot kunna bestämma skenets färg trotts den
dåliga kikaren, som dervid icke orsakade någon annan väsentlig*
olägenhet än någon minskning i ljusstyrkan. Skulle man grunda
signalsystemet på form och derför från jernvägens tjenst aflägsna
alla de personer, som på grund af fel i ögats ljusbrytande appa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
