Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är ganska karakteristisk, och har man sett den nägra gänger,
sä känner man lätt igen den, och finner att den utan tvifvel
är ett uttryck för en viss svärighet och osäkerhet i uppfattningen
af skilnad mellan de i fräga varande färgerna. Vid Prof I
in-träffar den ofta med de gulgröna och de blägröna nyanserna,
och har dä icke mycket att betyda. Men annat är förhällandet,
när samma manöver vid samma tillfälle utfores med grätt eller
nägon annan af förvexlingsfärgerna 1—Ö. När nämligen den
antydda osäkerheten gäller just de färger, som den verkligt
färgblinde icke kan skilja frän profvet ens vid direkt jämförelse
med detsamma, sä antyder denna osäkerhet utan tvifvel, att den
undersöktes färgsinne lider af ett fel, som stär helt närä den
verkliga färgblindheten. Att den kategori af felaktigt färgsinne,
som vi kallat ofullständig färgblindhet, inom sig rymmer
flere arter och grader, är otvifvelaktigt. Det är här icke stället
att lemna en fullständigare redogörelse för vär erfarenhet i detta
afseende, ej h eller är det för värt praktiska ändamäl nödvändigt.
Bland dessa former Annas emellertid, säsom vi redan förut
(sid. 41) anmärkt, ocksä sädane, som bilda en tydlig öfvergäug
tili det normala färgsinnet. En sädan öfvergängsform är enligt
vär erfarenhet den, som röjer sig pä det nyss anförda sättet,
och det är denna, som vi betecknat med namnet svagt
färgsinne.
Detta fel är sannolikt icke lätt att upptäcka med nägon
annan metod eller med nägot annat sätt att tillämpa vär metod
är det nu anförda. Den enda af de i föregäende afdelning
omnämnda metoder, som för detta ändamäl torde vara tjenlig
är den, som gär ut pä ätt bestämma det afständ, pä hvilket
den undersökte först kan igenkänna färgen pä en liten färgad
yta (jfr svi. 117). Det är nämligen här fräga om en svaghet
i färgsinnet, som icke omöjliggör särskiljandet af färgerna,
men väl orsakar svärighet dervid. Yi hafva tänkt oss det svaga
färgsinnet bero antingen pä» en ringare känslighet eller en riugare
mängd af färgpercipierande organ pä retinä i jämförelse med
ett normalt färgsinne (jfr sidd. 45, 48). Och i bädadera fallen
bör metoden lemna samma resultat, att döma efter hvad erfaren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
