- Project Runeberg -  Fartens tjusning /
125

(1928) [MARC] Author: Henry Segrave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VIII. 1923

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att utföra de reparationer, vilka jag med tilltagande
erfarenhet funnit vara oundvikliga vid hastighetstävlingar
på långdistanser.

Dutoit var min mekaniker, och jag tvekar inte att säga,
att han under en tävling är en av de bästa jag någonsin
sett. Det sätt på vilket han reparerade, fyllde på o. s. v.,
var helt enkelt underbart. I timtal brukade vi tillsammans
öva oss att byta hjul. Härunder togo vi omsorgsfullt tid
och tänkte ideligen ut nya sätt och medel, varigenom vi
kunde vinna en sekund här och en sekund där. Jag
brukade gå neråt banan för att systematiskt taga tid på de
andra förarna, när de höllo på att träna i kurvorna. Jag
analyserade därefter deras resultat och jämförde dem med
mina egna.

Dessutom hade jag samlat alla data, jag kunde få tag
uti rörande andra stora tävlingar, som ägt rum under de
senaste åren. Vad beträffar långdistanstävlingarna fann
jag, att det praktiskt taget aldrig var de snabbaste
vagnarna som vunno. Detta kom nästan som en
överraskning för mig. Min taktik hade nämligen i föregående
tävlingar oföränderligen gått ut på att redan från början sätta
upp en rätt så hög fart, och dittills hade jag, vare sig jag
vunnit eller ej, alltid haft den turen att åtminstone
åstadkomma det snabbaste varvet.

Sedan jag tagit mig en grundlig funderare, beslöt jag
mig för att vid detta tillfälle göra raka motsatsen och
starta så sakteliga för att driva upp hastigheten närmare
målet. När allt kom omkring, så var distansen ansenlig
— 800 km. — striden skulle komma att bliva hård, och
en racervagns livslängd förkortas i proportion till den
hastighet med vilken den framföres.

När jag omnämnde mitt förslag för »gubben», som Mr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:41:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fartenstju/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free