Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— De, som i uråldriga tider formade
lerjorden på detta sätt, trodde att själen, som ännu
bands vid benknotorna och vid askan, var i
be-hof af en boning men att den ej behöfde något
särdeles stort hus för att däri lefva de dödas
förkrympta lif. Det var människor af en från
Asien kommen ras. Den, hvars lätta aska jag
här lyfter, lefde före Evanders och herden
Faustuli tider.
Han tilläde, roande sig med att använda
antikens uttryckssätt:
— Då härskade konung Italus eller
Vitu-lus, kung Kalf, i frid öfver dessa nejder, hvilkas
rykte en gång skulle spridas vida omkring. Så
långt blicken kunde nå, rådde boskapshjordarna
öfver den ausoniska jorden. Landets inbyggare
voro ingalunda ovetande och ohyfsade. De
hade af sina förfäder mottagit många dyrbara
lärdomar. De kände fartyget och åran. De kände
konsten att böja oxarna under oket och binda
dem vid tistelstången. De tände, när de så
önskade, den gudomliga elden. De samlade salt,
arbetade i guld, ältade och brände lerkärl. De
började utan tvifvel arbeta i jorden. Man
förtäljer, att de latinska herdarne blefvo jordbru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
