Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitta omkring sig liksom sina fosterbarn, och
de skola endast tänka på endräkt och kärlek.
Alla gillade dessa ord utom Cassius, som
skakade på hufvudet.
Han yfdes öfver den krigiska ära, som var
fäst vid hans börd, och vapenbragder, som så
mycket prisas af skalder och vältalare, väckte
hans hänförelse.
— Jag tviflar, o Gallio, sade han, på att
folken någonsin skola upphöra att hata och frukta
hvarandra. Och för att tala uppriktigt önskar
jag det ej. Om kriget upphörde, hvad skulle
det då bli af karaktärsstyrkan, själens storhet,
fosterlandskärleken? Mod och offervillighet
skulle då ej bli någonting annat än dygder utan
användning.
— Lugna dig, Lucius, sade Gallio, när
människorna upphört att besegra hvarandra, få
de arbeta på att besegra sig själfva. Och detta
är den dygdigaste ansträngning de kunna
pålägga sig, den ädlaste användning för deras mod
och deras högsinthet. Ja, den
vördnadsbjudande moder, hvilkens skrynklor och under
seklerna hvitnade hår vi tillbedja, Rom, skall
grundlägga världsfreden. Då blir det skönt att lefva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
