Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drifva sin motståndares argument, ty han hade
icke något särdeles skarpt förstånd, och inom
filosofien sökte han i synnerhet argument,
al-sedda att göra människorna dygdiga, och han
intresserade sig endast för nyttiga sanningar.
— Förstå mig rätt, Apollodorus, sade han,
Gud är ingenting annat än naturen. Naturen och
han utgöra endast ett. Gud och naturen äro
tven-ne namn på ett enda väsen, liksom Gallio och
No-vatus beteckna samme man. Gud, om du hellre
vill det, är det gudomliga förståndet i beröring
med världen. Och var icke rädd, att han
ut-nötes där, ty hans fina substans har i sig något
af den eld, som förtär all materia och förblir
oföränderlig.
Men, fortfor Gallio, om i alla fall min
lära omfattar idéer, som äro föga vana att råkas,
så förebrå mig icke det, o käre Apollodorus,
utan beröm mig snarare för att jag insläpper
några motsägelser i min tankegång. Om jag
icke vore medgörlig gentemot mina egna idéer,
om jag gåfve ett enda system ett uteslutande
företräde, skulle jag ej mera kunna tåla
tankefriheten. Och sedan jag förstört den inom mig,
skulle jag ej gärna tillåta den hos andra, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
