Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningarne och straffa många folk; då skola de
göra sina svärd till plogbillar och sina spjut
till liar. Då skall vargen bo samman med
lammet. Lejonungen och tackorna skola vara
tillsammans, och ett litet barn skall leda dem...”
Inom romerska riket arbetade judarnes gud
på eröfrandet af de arbetande klasserna och på
social revolution. Han vände sig till de
olyckliga. Nu fanns det på Tiberii och Claudii tid
i kejsardömet oändligt många flera olyckliga än
lyckliga. Där fanns mängder af slafvar. En
enda man kunde äga ända till tio tusen sådana.
Större delen af dessa slafvar förde en ytterst
eländig tillvaro. Hvarken Jupiter, Juno eller
Dioskurerna brvdde sig om dem. De latinska
gudarne beklagade dem ej. Det var deras
husbönders gudar. När det från Judéen kom en
gud, som lyssnade till de ringes klagomål,
till-bådo honom de ringe. På så sätt blef Israels
religion den romerska världens religion. Det
var detta, som hvarken aposteln Paulus eller
Filo kunde förklara för prokonsuln i Akaja,
eftersom de icke själfva klart insågo det. Och
det var detta, som Gallio ej förmådde inse.
Han kände emellertid, att Jupiters välde höll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
