Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bör ske, och bildar således ett förmanande
sätt CModus bortatorius) ; t. ex. Jag bör
kalla , Jag borde kalla , Jag bör hafva
kallat , Jag borde hafva kallat o. s. v.
Hjelpverbet Töra utmärker en gissning
och bildar således ett gissande sätt (Modus
’conjectur&e) ; t. ex. Jag tör taga , Han
torde taga , Han tör /zajfuq tagit o. s. V. ”
Hjelpverbet ZVilja utmärker, att man
vill, att något skall ske, och bildar
således ett viljande sätt CModus voluntatisy;
t. ex. Jag vill taga , Jag ville’ hafva
tagit o. S. V.
Hjelpverbet Kunna utmärker , att något
möjligtvis kunde ske, och bildar således ett
röjlighetssätt (Modus possibilitatis) ; t. ex.
Jag kar taga » Jag kunde taga, Jag kan
hafva tagit , Jag kunde hafva tagte: —
Dessutom har hvarje verbum en egen
böjning » som sällan förekommer ; och som
utmärker, att man önskar något ske. ’Denna
finnes egentligen endast 1i Przesens och
bildar där ett önskande sätt (Modus optatlivus);
Den utmärkes alltid af e; t. ex. Jag tage ,
Jag tages,
Dessa alla sätt gränsa nära intill
hvarandra och kunna ofta användas den ena i
stället för den andra, Men för redighetens
skull har man i Konjugationerna blott
upptagit den vanligaste konjunktiva formen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
