Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsarbetarkoja från Hälsingland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N. Keyland har i ett af Skansens programblad, som under
sommarmånaderna utkomma en gång i veckan, lämnat följande
upplysningar om dylika kojor och lifvet i dem.
Timmerkoja är den gängse förkortade benämningen på detta
hus. Fullständigt och i öfverensstämmelse med den egentliga
betydelsen skulle det vara timmerarbetarkoja, och den representerar
hos oss en af de allra yngsta bostadstyperna. Den är ungefär lika
gammal som den norrländska skogsrörelsen, alltså blott femtio år
eller något däröfver. Om dess utveckling eller historia i allmänhet
kan följaktligen ej vara mycket att säga.
»Uppfinningen» däraf tillskrifves värmlänningarna, som från
början af 1850-talet och en tid framåt monopoliserade nästan allt
skogsarbetet, timmerhuggningen och timmerkörningen, i de
nordligare länen af landet. Under de stora afverkningarna i slutet af
60-talet och början af 70-talet, då stora massor af arbetare, mest
från norra Värmland, drogo ut till dessa trakter att söka
vinterförtjänst, då växte timmerkojor eller komplexer af sådana bokstafligen
upp som svampar ur jorden i de ödsliga skogarna.
Hvad beträffar själfva kojformerna, som säkerligen mycket hastigt
blefvo fastställda, så synas de efteråt ej hafva genomgått någon
vidare utveckling eller varit underkastade nämnvärda förändringar.
Därtill har deras förekomst varit öfver hufvud taget för kortvarig
och konjunkturerna för ombytliga. Olika byggnadstyper synas
hafva tjänstgjort som förebilder. En del timmerkojor finnas
nämligen inredda som vanliga bostäder med öppen spis i ena hörnet och
skorsten, därtill försedda med fönster eller gluggar. Sådana byggas
åtminstone numera allmänt; men redan under början af 1860-talet
skola de hafva förekommit t. ex. i Färila, Hälsingland, samt i Hede,
Härjedalen. Andra kojor byggdes åter med en sluttande taksida,
halftak, samt med eldstad i ena hörnet såsom vissa modernare
kolkojor (jfr t. ex. kolkojan vid Bellmansroporten å Skansen). De
vanligaste och, byggnadshistoriskt sedt, intressantaste äro de, som
direkt upptagit formen efter de i Norrland och norra Dalarna ännu
tämligen allmänt förekommande, men från öfriga delar af Sverige
försvunna slåtterbodarna och eldhusen (jeld’usen, stårisen, störesen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
