Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfrigt äro hans utredningar mycket korta, alltid illustrerade med
exempel.
Hans bok är sålunda mera att jämföra med Montelius’ öfversiktliga
populärvetenskapliga verk än med Sophus Mullers voluminösa danska
pendant, Vor Oldtid, som gärna fördjupar sig i teoretiska utredningar
och framläggande af metodologiska principer. Huru mycket
lämpligare det af Montelius och nu Gustafson valda sättet är, visar en hastig
jämförelse med det danska arbetet, hvars resonemanger genom nya
vetenskapliga rön så hastigt föråldrats.
Oaktadt sin korthet är Gustafsons arbete särdeles innehållsrikt.
Han har ett ord för alla mera värdefulla teorier, som beröra Nordens
och Norges forntid, äfven de allra modernaste, och han tar i regel
själf position. Hans allmänna arkeologiska uppfattning är grundad
på Montelius’, och nästan alltid stå hans åsikter äfven i detaljer i
full harmoni med de svenska arkeologernas. Särskildt rör detta
kronologien, i hvilken han bestämdt accepterar de svenska arkeologernas,
särskildt Montelius’ resultat. Till Andreas M. Hansens Landnåmsteorier
förhåller han sig däremot skeptiskt. Det torde väl ej heller dröja så
värst länge, innan dessa, som på sin tid gjorde så stort väsen af sig,
definitivt utmönstras, åtminstone i fråga om den bevisning, på
hvilken Hansen stödt dem. Liksom i fråga om teorierna upptager han,
om han därtill har behof, de allra modernaste fynd, äfven årets.
Man måste härvid gifva hela sitt erkännande åt författarens takt
och smak.
Mindre omsorg synes Gustafson ha nedlagt på val af citationer.
Han citerar så t. ex. hvem som behandlat frågan om pincetternas
ändamål, en relativt underordnad sak, men däremot ej å vederbörligt
ställe, hvem som framlagt den moderna typologien, hvilket har en
oändligt mera vidtgående betydelse.
Gustafson börjar med en liten historik, hvilken han beledsagat
med några dråpliga bilder, t. ex. fig. 2. En vemodig måne strör
sitt milda sken öfver mörka fjäll, öfver fjordens vatten, som mottager
silfverbäckens rännil, och öfver det ensamma paret på strandvägen,
allt detta som infattning kring en kulle med bautasten; huru
åskådligt är ej här det gamla romantiska uppfattningssättet af forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
