Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lauritz Weibull, Studier i Lunds domkyrkas byggnadshistoria.
Lund 1906.
Om Nordens äldsta ärkestifts domkyrka har arkivarien Lauritz
Weibull i Lund utgifvit några väl illustrerade studier. Han
behandlar där i skilda kapitel flera spörsmål, såsom om hvem som var kyrkans
grundläggare, om kyrkans utländska förebilder, Adam van Düren m. fl.
Såsom arkivman har han naturligtvis sin speciella syn på, huru en
byggnadshistoria skall belysas. I olikhet med åtskilliga af kyrkans
äldre beskrifvare, som sågo den mer ur konsthistoriskt-arkeologiska
synpunkter, sammanställer Weibull arkivdokument för att utreda en
och annan kardinalpunkt i denna byggnads historia, och så som man
farit fram med denna kyrka i synnerhet under den sista generationen,
kräfves arkivdokument ej blott för att utreda byggnadsledarnas
biografi och verksamhet, utan äfven för att fastslå viktiga partiers
utseende.
Den första fråga, som Weibull upptager till behandling, är: Har
den danske konungen Knut den helige varit domkyrkobyggnadens
grundläggare? I många anteckningar, äfven så gamla som från 1100-talet,
kan det synas, som om det vore han, »qui nostram fundavit ecclesiam»,
som grundlade vår kyrka. Vid bedömandet af en fråga, som denna, må
man emellertid komma ihåg att öfverallt, där ett biskopssäte upprättas,
måste ofördröjligen en gudstjänstlokal anordnas. Om det nu
otvifvelaktigt har funnits en biskop i Lund åtminstone ett par årtionden före Knut
den heliges regeringstid, så följer däraf, att en kyrka jämväl funnits
i staden före hans tid. Den kyrka, med hvilken sagde konung Knut
sammanställes, kan då ej gärna vara den första, utan åtminstone den
andra. Hvar i staden dessa äldre kyrkor kunna ha legat, har jag
ej reda på, men man har ju funnit äldre grundvalar inom
Asser-Eskils dom, d. v. s. den nuvarande domkyrkan.[1]
För resten synes mig ordalagen qui nostram fundavit ecclesiam
äfven kunna syfta på något annat än kyrkobyggnaden. Fundare
såväl som ecclesia ha i det medeltida kanoniska såväl som juridiska
språkbruket andra betydelser, som i detta fall äfven gifva mening.
Fundare kan utom grundlägga också betyda stifta, upprätta, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
