Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i Finnsägnen och besläktade byggmästarsägner af C. W. v. Sydow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 C. \V. V. SYDOW.
och hans hustru och barn.1 Som stöd för sin åsikt anför han
åtskilliga exempel på att byggmästare afbildat sig själfva i någon
vrå, på något kapital eller på annat undangömdt ställe. Det är
dock stor skillnad mellan en bild i kroppsstorlek, famnande en pelare
på en bemärkt plats, och en sådan liten undangömd figur.
Analogien är - såsom Rydbeck själf erkänner - mycket svag. Men
det är naturligtvis frestande nog och i många fall riktigt att gissa
på en byggmästare eller dylik person, då en bild ej på annat sätt
kan tydas. Kanske denna teori äfven från annat, ej konsthistoriskt,
håll kan vinna ett visst stöd, som jag snart skall visa.
Arkivarien Weibull har emellertid äfven vädjat till sägnen, en
vädjan, som spelar en högst viktig roll i hans hypotes. I den
diskussion, som följde W:s föredrag, påpekade därför professor E.
Wrangel, att vagnen först måste vetenskapligt undersökas, innan några
hypoteser på den kunde grundas. Detta gaf mig anledning att göra
min jämförande undersökning af sägnen, hvilken ju tydligt visat
riktigheten af att ingendera af bilderna ursprungligen haft med
sägnen att göra.
Detta är dock endast ett negativt resultat, och med det vill man
ogärna låta sig nöja. Det otillfredsställande i de meningar, som
förut framställts, har jag redan påvisat: att båda eller endera af
bilderna skulle vara hedersstoder förefaller mindre troligt, liksom
försöken att förklara dem allegoriskt eller som bilder af rent
kyrklig karaktär. Enligt min mening finnes ännu en möjlighet som
förtjänar pröfvas: bilderna skulle kunna tänkas stå i samband med
något drag af den vid kyrkans byggande ännu lifskraftiga hedniska
vidskepelsen. H ur denna kunnat göra sig gällande vid en kristen
domkyrkas byggande, skall jag här i korthet söka visa.
Öfver snart sagdt hela världen har det varit brukligt, att nian
vid uppförandet af större byggnader, såsom slott, fästningsverk,
portar, dammar, bryggor m. m., i grunden inmurat eller begraft eii
1 I analogi härmed anser R. figuren på G-råmanstorps-funten föreställa
stenhuggaren, som bär sitt barn till dopet. Han anger äfvenledes som en möjlighet, att såväl
dennes som »Finngummans» sammanböjda hållning skulle föreställa, att de intogo en
knäböjande ställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
