Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf I:s fatbur på Gripsholms slott af N. Sjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 N. SJÖBERG.
1546 års inventarium upptagas ej järnforemålen, altarstakarna eller
lyktan: en stor mässingskrona på 2 Kb 6 marker med nio pipor och
jungfru Mariöe bild uppå har tillkommit, mässingsstakarna äro
17 med en till sju pipor. Af de med fyra hade en en man oeh
två en hane »uppepå». Nästa år förbättrades fatburen med en krona
af hjorthorn, hjorthufvudet af trä, med sex pipor, förgylld med
målareguld, från Vårdinge kyrka kommo tre koppar ljusstakar, och
drottningen lämnade två mässingsljusepipor med skifvor. Stakarna
voro af rätt växlande vikt. under det att en för fyra pipor vägde
15J mark, vägde en för tre 7 och en för två 9 marker.
I dessa ljushållare brändes dels vaxljus, dels talgljus. De
förstnämnda voro de förnämsta och användes mest vid högtidliga
tillfällen, och när konungen var närvarande. Så brändes vid
julgästabuden 1549 126 stycken, vid Per Brahes bröllop 138 stycken, under
det att Jöns Kedesven fick nöja sig med 20 både för kyrkan och
brudehuset. De voro så stora, att tre stycken gingo på en mark.
Om talgljusen gifva fatbursinventarierna endast knappa
upplysningar, de hörde nämligen till varuhuset, ej till fatburen; dock
synes det framgå, att åtgången på sådana varit tre gånger så stor
som på vaxljusen, ty till vekar användes tre gånger mer noppor1
eller linblår för de förra än för de senare.
För det ungefärliga bedömandet af hur upplyst slottet brukade
vara, kan man som utgångspunkt använda uppgifterna om hur myc-
v
ket vaxljus, som åtgick de tider konungen var där. Aren 1546 och
1547 från den 28 augusti till den 2 april var han här sammanlagdt
84 dagar och under denna tid åtgingo 851 stycken vaxljus, således
i medeltal tio om dagen. Men ett vaxljus på en tredjedels mark,
således i tyngd motsvarande två af de nu brukliga, brann icke ned
på en kväll, och nya ljus sattes säkerligen icke i förr än detta
behöfdes, under en tid då ljusstumparna också tillvaratogos och
inregistrerades i räkenskaperna. Med ett antagande att hvarje ljus
varade två kvällar, och att ett tredubbelt så stort antal talgljus
användes, når man upp till att under den mörka tiden af året, under
den tid slottet var fullständigt bebodt, cirka åttio ljuslågor brändes i
1 Blånor, gröfsta affallet efter skäktadt lin, Rietz. Blånor, Söderwall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
