- Project Runeberg -  Fataburen / 1907 /
108

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knytning, knyppling och språngning af Agnes Branting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ofvan anförda citat utvisa, att man fordom hos oss benämnde
dylika föremål efter den teknik, med hvilken de utförts, en sed,
som man i allmänhet i utlandet, särskildt i Italien, ännu i dag är
mån att bibehålla. Naturligen är detta bruk mycket efterföljansvärdt,
alldenstund det genast lämnar en artbeskrifning af föremålet
i fråga.

Knyta och binda är liktydigt. Det senare ordet återfinnes i
medeltidsspråket i samband med nätarbete. Det berättas om
Ansgarius, att han vid sina andaktsöfningar gärna ville hafva någon
sysselsättning med handen »oc tha pläghade han gerna binda nät»
[1]


Fig. 3. Knytning. Nord. M. 10,752 a.

Ordet knytning har äfven brukats för att beteckna stickning
och knyppling. Egendomligt är att man i Sverige ofta kallar
knyppling för knytning, under det man i Danmark gör tvärt
om; man har dock fordomdags i Danmark liksom hos oss haft olika benämningar för
de trenne viktigaste tillverkningssätten. »Hun lærte at knytte, kniple og sprange og
andet saadant, som Ungdommen plejer at tilholdes», säges i en likpredikan öfver fru
Karine Gyldenstierne (född 1542) af J. Nielsön.[2] I vårt allmogespråk brukas ännu
knittning i vissa landskap för att beteckna knyppling. Allmogespråket innehåller för
ifrågavarande arbetsarter en mängd speciella och karakteristiska ord, som äro af
största intresse, men dessa




[1] Vita S. Anscharii, Scriptores Rerum Svecicarum, del II, sid. 245.

[2] Troels Lund, Dagligt Liv i Norden, Folkeudgave del IV, anm. till sid. 58.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1907/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free