Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröllopsseder på Gottland af Nils Lithberg (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Särdeles intressant är en beskrifning af en brudutstyrsel i Eksta
omkring 1808, hvilken Säve erhållit af Johanna Eahlsten, f.
Kolmodin, prästdotter från Eksta.
»Bruden var klädd i svart sidenklädning och däröfver var den
s. k. prästrobben, af svart tjockt siden och bakåt såsom en frack
med djupt hängande släp, hvilken i kanten var garnerad med
rynklist, men hvilket släp i sidorna var uppfästadt med breda röda
sidenband, hvilkas ändar hängde ned en 5 kvarter och indelade
släpet hängande i trenne festoner. På bröstet hade bruden en
bröstlapp af rödt siden och trekantig samt utsydd med guldtråd i
blommor och fasoner, som betäckte bröstet mellan axlarna och räckte
nedåt såsom ett snibblif. På hufvudet hade hon (i gamla dagar)
lockig peruk, men senare brändt lockigt eget hår, som med
pappiljotter lades upp dagen förut, dessutom pryddes hon af krans och
krona, gjorda af vaxpapper samt pärlor och granna blänkande
nålar m. m.»
Alfvegren omtalar, att bruden förr i världen på hufvudet haft
en fet pudrad peruk. Brudskärpet synes under förra århundradet
endast ha utgjorts af ett bredt sidenband, men längre tillbaka
synas särskilda praktfulla brudskärp hafva användts, hvilka sannolikt
gingo till låns inom församlingen. Sålunda omtalar Wallin, att
han sett ett brudbälte i »Källunge prästgård, och ett har jag själf
af röd sammet med silfverrosor eller smycken, förgylldt och med
allehanda stenar infattadt». Slöjor hafva på mellersta Gottland
användts åtminstone sedan 1860; på östra Gottland – i
Kräklingbotrakten – kommo de i bruk först på 1870-talet.
Kronan gjordes ännu för 50 år sedan på östra Gottland
allmänt af lingonris – »lind» – och då myrtenkronorna började
användas, kunde det hända, att om man ej hade tillräcklig tillgång
till myrten, »linden» fick lämna materialet åtminstone till kransen.
Där förekommo äfven papperskronor af styft papper, öfverklädda
med grönt silkespapper liksom seden var i Eksta. På sistnämnda
ställe synas dessa kronor ha hållit sig längst, och ännu finnes vid
Kvie i nämnda socken en sådan brudkrona af grönt papper »med
litet guldpapper här och där». Kransen är af samma material som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
