Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröllopsseder på Gottland af Nils Lithberg (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få vänta både länge och väl, men man borde alltid hålla lif och
föra väsen, så att det andra följet kunde på något afstånd märka,
hur landet låg, ty man skulle mötas ridande i flygande fläng. Å
andra sidan angåfvo skotten, pisksmallarna, musiken och larmet af
de ridande, att det väntade följet var i antågande. Man sitter upp;
åter en salfva med »smällsveiparna»; man sätter sporrarna i hästarna,
och så bär det i väg i rasande fart. Utan att hälsa rida brudens
utskickade förbi, sedan de delat sig, hälften på hvar sida om
brudgumsföljet. Först när alla kommit förbi, få de vända samt intaga
sina platser i det andra tåget, så att spelmannen rider upp bredvid
sin kamrat, ungmansdrängen vid brudgummens ungmansdräng och
de öfriga karlarna efter det ridande tåget. Detta är emellertid
lättare sagdt än gjordt, ty under tiden rider brudgummens folk
undan allt hvad tygen hålla, så att i bland en ganska långvarig
kappridning kan uppstå.
Så fort emellertid tåget kommit i ordning, höjer nu
brudtbonden sin piska till tecken att stanna. Piskorna höjas led för led
för att undvika sammanstötningar, och då hela följet stannat,
intagas förfriskningar ur det medhafda förrådet. Först nu får man
äfven tid att hälsa på hvarandra. Stor stund får dock icke detta
taga, ty tiden hastar, och snart sitter man till häst igen, nu
ordnade med de två spelmännen i spetsen, därpå brudgummen och
brudtbonden, så de två ungmansdrängarna och därpå öfriga ridande
två och två som förut. Efter en stund skilja sig ungmansdrängarna
från det öfriga följet för att rida i förväg och förkunna för
bruden, att brudgummen snart kan väntas.
Alla dessa ryttare – de från brudgummens och de från
brudens hem – kallades magar, och den nyss beskrifna färden kallas
magefärd, mageridt eller magfyllge – Gutalagens maga-raiþ, om
hvilken lagskipningen har allt från 1300-talet haft så stora
bekymmer. Till magefärden hörde äfven enligt uppfattningen vid
1800-talets midt det ridande medföljet till kyrkan. Enligt Spegels
uppgift skulle på 1600-talet magfärden endast beteckna färden till
kyrkan, och enligt ett annat meddelande (från södra Gottland)
skulle magfärden endast afse hämtningen af brudgummen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
