Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröllopsseder på Gottland af Nils Lithberg (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och brudtöfverskan. Måhända hafva de äfven hållit sig bland de
öfriga karlgästerna. I hvarje fall synes det föga troligt, att
ungmansdrängarna gått före brudparet, under den tid ännu hofveringen
var i bruk, hvilket däremot brudpigorna gjorde att döma af deras
namn, »föregångsjungfrur».
Skulle vi nu efter detta kasta ännu en blick på tåget till
kyrkan och dess utseende under olika tider, synes dess historia komma
att te sig sålunda.
På 1600-talets slut och 1700-talets början tågade man från
prästgården sannolikt under musik in i kyrkan för att vigas.
Framför brudparet gingo alla flickor, både de som voro bjudna till bröllopet
och icke. Detta kallades att hofvera eller hofva för bruden och
afsåg att vara en hedersbevisning åt brudfolket. De förnämsta bland
dem voro de tvenne flickor, som blifvit särskildt utsedda till
föregångsjungfrur – vår tids tärnor. Efter brudparet kom troligen
brudtbonden och brudtöfverskan samt ungmansdrängarna och sist
kommo de öfriga bröllopsgästerna.
År 1800, då hofveringen synes vara aflagd, är det endast
brudpigorna samt här och där de s. k. brudnäbborna – småflickor – som
gå före brudparet, fortfarande skilda från ungmansdrängarna. Först
på 1840-talet omtalas det, att brudpigor och ungmansdrängar följas åt.
Det har då sannolikt blifvit en växling i fråga om deras plats i
tåget. På vissa ställen är det ungmansdrängarna, som fått behålla
sin gamla plats, och brudpigorna ha då fått flytta öfver till platsen
närmast efter brudtbonden och brudtöfverskan. Ehuru det icke är
mig med säkerhet bekant från tiden före år 1860, att
ungmansdrängar och brudpigor gått före, är det emellertid troligt, att i
vissa trakter detta återigen varit bruk. I så fall är det
brudpigorna, som bibehållit sin gamla plats, och ungmansdrängarna,
som blifvit förflyttade. På 1860- och 1870-talen är den sista
ordningen den vanligaste, åtminstone på östra Gottland, och
numera är den bruklig, så vidt jag vet, öfver hela ön, under det
bruket att de uppvaktande gå efter brudfolket, blifvit alldeles
undanträngdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
