Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några konfektens förfäder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huruvida vi i Sverige haft några sådana klosterapotek, som i
det föregående omtalats, känner jag icke. Emellertid synes det mig
alldeles påtagligt, att ett slags små stämpelkakor, som tillredas eller
ej länge sedan tillreddes på ett eller annat håll inom vårt land, stå
i intim förvandtskap med de här omtalade klosterkakorna. Vid hvad
tid dessa stämpelkakor, hvilka icke äro att förväxla med de
stämplade gamla kult- och högtidsbröden, kommit i bruk i vårt land är
svårt att afgöra. Alla indicier tala dock för, att det skett under
medeltiden eller senast under 1500-talet, om ock de äldsta
bestämbara af mig kända stämplarna ej äro äldre än från år 1793. Den
yngsta går till och med så långt fram i tiden som till år 1854.
Dessa små särdeles väl utarbetade trästämplar, af hvilka här några
återgifvas i half storlek, förskrifva sig från Gästrikland: Hedesunda
(fig 2–7), Valbo (fig. 8–9) och Öster-Fernebo (fig. 10, 11) socknar.
De med dessa stämplar ornerade kakorna, hvilka af allmogen i
Hedesunda benämnas messmörsbullor eller tjörsmessmör, tillreddes
i fäbodarna af sötmjölk, som hopkokades till messmör och tillsattes med
ägg (både gulan och hvitan), kardemumma, kanel, socker och något
hvetemjöl. Af denna deg gjordes runda plattor af vid pass 2 till 3
millimeters tjocklek och inemot 10 centimeters tvärmått, hvilka
stämplades med en stämpel, krus, af här afbildade slag. För
ornering af den utanför stämpeln fallande kretsen af kakan brukades
små, i ena änden utkrusade pinnar, kallade dorisar.
Messmörsbullarna tilldelades dels den fäbodflickans beundrare,
som snidat och förärat henne den använda stämpeln, dels medfördes
de till kvrkan för att utdelas såsom ett slags konfekt åt vänner och
bekanta. Däraf benämningen tjörsmessmör, d. v. s. kyrkmessmör.
Dessa uppgifter om messmörskakornas tillredning och användning,
hvilka förskrifva sig från Hedesunda socken, må fullständigas med
följande kortfattade men etnologiskt intressanta i Nordiska Museets
inventarieförteckning införda notis om en kakstämpel från
Öster-Fernebo socken: »Använd att därmed intrycka prydnader å
kyrk-och fästmansbullor af mesost. Mesosten har nämligen enligt folktron
en särdeles god, alstrande inverkan på mannen, hvarför fästmön
förärade sin blifvande make dylika bullor prydligt pressade.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
