Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulpturens stora inverkan på detaljformerna. Sambandet mellan
berggrund och bergformer, ett af de mera intressanta morfologiska
problemen, torde icke förut ha behandlats med sådan bredd.
De tre följande kapitlen äro ägnade åt de lösa jordlagren,
moräner och fluvioglaciala bildningar, sen- och postglaciala sediment
samt myrarnas jordarter. En uppgift å sid. 116, att landisen nått
öfver högfjällen, har ett visst teoretiskt intresse. De Geers kalkyl
om Skandinaviens preglaciala höjd stöder sig nämligen på de högsta
fjällens karaktär af nunatakker. Åt de fluvioglaciala bildningarna
har författaren skänkt den uppmärksamhet, som deras inflytande
på den nutida dräneringen förtjänar. Kapitlet om myrarna
innehåller en del nya fakta, tack vare specialundersökningar för detta
arbete. Uppgiften å sid. 171, att myrmarkerna, förut uppskattade
till 15 % uppgå till 30 % af arealen utom fjälltrakterna, väcker
säkert uppmärksamhet utanför fackkretsarna, ty den innebär en
revolution i föreställningarna om Norrland.
I kapitel 6 lämnas en öfversikt af nivåförändringarna. Här
fastslås, att den postglaciala landhöjningen varit kontinuerlig, så
att södra Sveriges Littorinasänkning icke i Norrland äger någon
motsvarighet. Ehuru anomalierna icke äro utredda, torde
isbelastningsteorien vara den enda sannolika förklaringsgrunden.
Norrlands vattendrag bli i följande kapitel föremål för utförlig
behandling. Uppfattningen, att de norrländska floderna alltjämt
rinna i sina på den siluriska landytan utskulpterade fåror, har
blifvit modifierad i detaljerna, ty författaren påvisar urspåringar hos
nästan alla dessa floder. Orsaken härtill är dels fluvioglaciala
uppdämningar, dels tektoniska rubbningar. På grund af de praktiskt
betydelsefulla synpunkterna läses afdelningen om
vattenhushållningen med största intresse. I afseende på sjöarnas uppkomst
ansluter sig författaren till uppdämningsteorien. Då de ofullständiga
undersökningarna omöjliggöra en genetisk indelning, framställer
författaren ett praktiskt förslag att indela sjöarna efter det
topografiska läget i dalsjöar, platåsjöar och slättsjöar.
Norrland såsom klimatologiskt område skildras koncist och
öfverskådligt såsom ett gränsläge mellan det atlantiska och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
