Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i Finnsägnen och besläktade byggmästarsägner af C. W. v. Sydow (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I FINNSÄGNEN OCH BESLÄKTADE BYGGMÄSTARSÄGNER. 207
som en af jätten betingad aflöning. Det sista villkoret, som ju
snarast är ett sätt att krångla sig undan betalningen, kräfver därför
sitt eget kapitel.
Det första villkoret, solen och månen, återfinnes i åtskilliga
andra varianter. Utom i Lundasägnen förekommer det sålunda i
sägnerna om Trondhjem, Trondenes1, Snåsen, Finsland, Tune och
Hitterdal i Norge; Kil och Hardemo i Närke; Moheda, Skatelöf och
Lemnhult i Småland och i en olokaliserad småländsk variant; samt
o
i sägnerna om Vrejlev och Alsö i Jylland, St Klemens på Bornholm
och i en olokaliserad dansk variant. Det är antagligt, att sol- och
måne-motivet förekommer äfven i andra svenska varianter, men af
dessa har jag endast så kortfattade sammandrag, att det ej särskildt
omnämnts i dem.
Hvad som genast torde falla i ögonen är detta villkors
orimlighet, då väl inte ens ett helgon kan tänkas ha makt att ge bort sol och
måne. Det skulle möjligen kunna förklaras med, att man på det
sättet velat antyda omöjligheten för helgonet att slippa ge sina
ögon. Kanske har motivet just genom denna tydning lyckats
bibehålla sin plats i sägnen. Men den rätta tydningen är troligen en
annan. Liksom det kyrkbyggande trollet är ett lån från heden tro,
så kan ju hela sägnen vara det fast med den skillnaden, att en gud
varit hufvudpersonen i stället för helgonet. I en dylik form af
sägnen är motivet naturligtvis fullkomligt på sin plats. ,
En sådan hednisk sägen finns också i behåll. I Snorres Edda
berättas om, hur åsarna kommo öfverens med en jätte, att han skulle
bygga Asgård inom bestämd tid mot en lön af sol, måne och
gudinnan Fröja. Naturligtvis blir han också narrad på lönen, ehuru
på ett annat sätt än i Finn-sägnen. Trots flera olikheter, äro
öfver-ensstämmelserna mellan Asgårds- och Finn-sägnerna för stora att
vara tillfälliga. Båda äro så nära besläktade, att de måste ha en
gemensam härstamning. Det närmare sammanhanget mellan dem
skall jag i ett särskildt kapitel söka utreda. Här vill jag nöja mig
1 Om Trondenes se Faye, Norske Folkesagn s. 14. Sägnen är i’flera afseenden
afvikande från den egentliga Finnsägnen, hvarför den ej omnämnts i föregående kapitel
vid uppräknande af varianter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
