Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i Finnsägnen och besläktade byggmästarsägner af C. W. v. Sydow (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I FINNSÄGNEN OCH BESLÄKTADE BYGGMÄSTARSÄGNER. 215
västkust, som tycks sakna Finn-sägner. Då nu de danska varianterna
allmänt sakna försteningsmotivet, men i stället låta trollet försvinna
efterlämnande arbetet ofärdigt eller en remna i muren, som ej kan
lagas, och då de folkliga Lunda-varianterna fullständigt och de
litterära delvis följa samma schema, har man allt skäl att antaga, att
slutepisoden haft just denna form i den äldsta Lundasägnen.
Denna danska förin för slutuppgörelsen innebär så till vida en
rationalisering af sägnen, som namnmotivet egentligen ej längre
kommer till sin rätt. Namnets nämnande medför i dem helt enkelt,
att trollet kontraktsenligt har förlorat sin rätt och därför förargadt
drar sig undan. Denna rationalisering är dock ej tillräcklig att
förklara motivets tillkomst. Alldeles samma motiv (byggnaden, som
ej kan bli färdig, eller hålet, som ej kan täppas) förekommer
nämligen i den närbesläktade sägnen om Fan som byggmästare, som i
Norra Tyskland är vanlig, och som äfven förekommer i Danmark
och åtminstone i södra Sverige. Det är tydligen från denna sägen,
som motivet lånats af Finnsägnen.
Jättekastmotivet, som förekommer i några varianter, är
ursprungligen en själfständig sägen, tillkommen för att förklara tillkomsten
af stora lösa klippblock. Pä grund af en viss frändskap i fråga om
den handlande personen och föremålet för hans verksamhet har så
denna sägen som slutepisod trängt in i en del Finnsägner. Detta
har kunnat ske spontant i de olika varianterna, alltså utan att de
behöfva vara särskildt nära besläktade. Alldeles otänkbart är ej,
att detta motiv i en eller annan af de varianter, som det förekommer
i, har fått ersätta ett äldre försteningsmotiv, i det stenen, som nu
betecknas såsom slungad af trollet, ursprungligen ansetts vara det
förstenade trollet själft.1 Härom kan dock intet med visshet sägas.
Utom de här omnämnda hufvudtyperna för slutuppgörelsen
förekomma äfven en del afvikande former, som kunna ha ett visst
intresse, men som sakna betydelse för sägnen i stort sedt.2
1 Jfr Skatelöfssägnen (jätten vill p–n omkull kyrkan, mon råkar i stället en sten
som spricker Bönder) med .Kalmarsägnens jätte, som faller ner förvandlad till sten
och går i tre bitar.
- Sådana afvikande former förekomma t. ex. i sägnen om Skara, där jätten med
sin klubba vill döda biskopen, men i stället gör en remna i golfvet, hvarur en källa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
