Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltida stola med knypplad ornering af Agnes Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slät silkessammet i violett purpurfärg. Nedtill är stolan å den
vänstra (orörda) sidan kantad med rödt tyg, hvilket möjligen utgjort
underlag for någon genombruten metallornering eller för någon annan
afslutningsdel. Särskilda afslutningspartier finnas å flera äldre stolor.
En så beskaffad stola, särdeles rikt ornerad, är funnen i en äldre
medeltidsgraf i Roskildes domkyrka och förvaras nu i Köpenhamns
Nationalmuseum. Ytterformen å Sigtuna-stolan, som är rakare och
enklare än stolaformerna från 1400-talet och senare tid,
öfverensstämmer dessutom mycket med formen å Roskilde-stolan.
Sammeten å Sigtuna-stolan är skarfvad midt på stolan utefter
hela längden. Vid denna skarf synas märken efter en ornering.
Dessa märken bestå dels af fragment af guld- och silfvertrådar, dels
af gula silkesstygn, hvilka regelbundet äro placerade på ömse sidor
om skarfven. Stygnen hafva tydligen utgjort fastsyningen af ett
nu bortslitet ornament. Äfven vid kanten finnas gula silkesstygn.
hvilkas lägen visa, att också här funnits ornering af samma
beskaffenhet som på midten, ehuru blott hälften så bred.
Denna stola har jämte andra kyrkliga textilföremål från
Sigtuna kyrka under detta år varit inlämnad till Liciums atelier för
konservering. Stolan var, då den anlände, hopvriden som en snodd,
hvarför den först utspändes, för att den skulle återtaga sin
ursprungliga form. Hvad konserveringen beträffar, företogs ingenting annat
än fastsyning af de lösa flikar, som höllo på att falla bort. På
midten af stolan fanns emellertid en tvärsöm, hvarest någon del af
sammeten var invikt. Här uppsprättades några stygn af skarfven
för undersökning om ej möjligen någon rest af själfva orneringen
skulle kunna finnas kvar. Så var äfven förhållandet.
Det ornament, fig. 2, i original 16 mm., som här kom i dagen,
utgöres af ett medelst guld- och silfvertråd sammansatt gallerverk,
som vid närmare undersökning befanns vara utfördt i samma teknik,
som vi från och med 1500-talet känna under namn af knyppling.
Gallret är deladt i tvenne delar, som vid påsyningen förenats med
smala snodder af guld- och silfvertråd. Tekniken i detta gallerverk
är baserad på korsning af fyra trådar, fig. 3, ett förfaringssätt,
som är den enklaste form af knyppling. Uddarna äro bildade af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
