Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnedamast i Nordiska Museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Holofernes, som här illustreras. Ehuru dräkterna och mönstret i
sin helhet tillhöra 1500-talet, torde duken dock vara tillverkad i en
långt senare tid.
Fig. 4 framställer en bordduk (N. M. 47,584) från Gudmundrå
socken i Ångermanland. Den har kommit i museets ägo år 1886
genom testamentariskt förordnande af fru Christine Clementine af Huss.
Vid bouppteckning år 1794 efter dennas farfar majoren vid
Österbottens regemente Clemens af Huss omnämnes duken och betecknas
då såsom sliten. Enligt släkttraditionen utgjorde den ett af de första
profven på »konstväfnad» inom Ångermanland. Den är af ett
utomordentligt fint linne och. framställer, som synes, de fyra elementen.
Duken i och for sig var känd långt bort i medeltiden. Detta
var dock ej fallet med servetten, hvilken först blef allmän i Norden
under 1500-talet och då under namnet »biliggare» eller »biläggare»,
hvilken benämning dock snart fick vika för den nu rådande.
Fig. 5 återger en servett (N. M. 93,140 a) med inväfdt märke
EDB ANNO 1685. Enligt uppgift väfd för familjen Boëthius.
Fig. 6 framställer en servett (N. M. 38,930) märkt i blått A o 1745
I G S (Johan Grabriel Sack). Mönstergifningen torde dock vara
betydligt äldre än märkningen och härleder sig antagligen från
1600-talets senare hälft.
Fig. 7 återger en servett (N. M. 42,903) med initialerna C: G: L: H
och I: G: D: B samt årtalet 1783 inväfdt. Denna är af gröfre linne
än de föregående men äger dock genom dateringen sitt intresse.
Fig. 8 framställer en servett (N. M. 32,110 b) med hertig Karls
af Södermanland (Karl XIII) namnchiffer.
Hvar dessa ädla gamla duktyger äro tillverkade är i närvarande
stund svårt att med säkerhet afgöra, men en del af dem synes dock
vara af inhemsk tillverkning.
Nordiska Museet är i saknad af tillräckligt studiematerial.
Litteraturen i ämnet, såväl den utländska som den svenska, är ytterst
knapphändig. Dock veta vi, att det flandriska duktyget utmärkt
sig för en utomordentlig finhet och under 1500-talet stod i högt
anseende, likaså det franska. I Sachsen, Österrike och Preussen funnos
under 1600- och 1700-talen åtskilliga tillverkningsorter för finare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
