Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
decennierna utmärkte utstyrseln för bondkvinnorna i denna
landsdel. Bindmössorna med sin till en början goffrerade, senare släta
spets, som kallades lin eller stycke och som bars stramt fäst kring
det från pannan uppkammade håret, brukades allmänt redan före
1820 liksom bredrandiga korta kjortlar i blossande färger. På
flere ställen omtalas kjortlar från den tiden med nära handssbreda
ränder i rika färgställningar. De gamla gummorna, heter det, sågo
på regnbågen och randade efter den.
Enligt meddelanden hufvudsakligen af fröknarna Hulda
Enander i Jörlanda och Bertha Kleberg i Grebbestad, som stått mig bi
med värdefulla uppgifter och anteckningar rörande bohusdräkternas
utveckling under 1800-talet, voro liknande bredrandiga kjortlar på
sin tid i bruk i Inlands-häraderna, i Bullarens, Kville. Lane och
Tanums härad samt på Hisingen. I förbigående må emellertid
nämnas, att de bredrandiga, brokiga kjortlarna ingalunda äro
egendomliga för bohuskvinnornas klädsel. Vi känna dem nämligen från
dalasocknarna Stora Tuna och Äppelbo, från Östervallskog i
Värmland, från Mörkö i Södermanland, Kinds härad i Västergötland och
från flere ställen i Småland. Tiden för deras uppträdande i våra
folkdräkter kan jag icke angifva, men att den ligger rätt långt
tillbaka, framgår af en dräktredogörelse, som nedskrefs på 1760-talet,
och i hvilken det bland annat heter, att kvinnorna i Södra
Unnaryd i Småland jämte enfärgade kjortlar äfven buro randiga sådana
af åtskilliga färger.
Äldst till bruket äro i alla händelser de röda och blå kjortlarna.
Någon bestämd rangskillnad dem emellan, jämförlig med den, som
man iakttagit t. ex. i Vingåker och Dalarna, omtalas icke. Af Kalms
skildring framgår tvärtom, synes det mig, att de burits om
hvarandra, de röda dock allmännast. Intressant i detta fall är en af
fröken Kleberg antecknad tradition från Fräkne härad, att först
voro de röda kjortlarna allmännast, men så förbjödo prästerna från
predikstolarna deras användning, och då blefvo de blå mest gängse.
Till snitt och utstyrsel skilde sig de enfärgade kjortlarna å ena
sidan, de randiga å den andra därutinnan, att de förstnämnda hade
sprundet midt fram och framvåden, så långt den skyldes af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
