- Project Runeberg -  Fataburen / 1908 /
21

(1906) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en mycket sårbar punkt, men att dess nämnande utan vidfogad
förbannelse skulle medföra just förstening, är äfven ur folktroslogiken
oförklarligt.

Asgårdssagans tidsmotiv är däremot – frånsedt detaljerna –
oangripligt: att jätten förlorar sin rätt, då han ej är färdig på
bestämd tid, är ju en synnerligen lyckad lösning på frågan. Men
åtskilligt annat talar för att namnmotivet trängt sig in i stället för
en ursprungligare bestämmelse om tiden. Dels ger Finnsägnen själf
flere stöd härför, i det den i regeln låter kyrkan vara ofullbordad,
när namnet namnes, och sen ej kunna bli färdig, samt i det en
bestämd tids uppgörelse förekommer i några varianter, antingen 7 dygn
såsom i en Trondhjemsvariant, eller 3 eller ett, såsom i ett par
andra varianter, hvilket ju tillsammans med namnmotivet är tämligen
meningslöst. Dels är tidsmotivet det afgörande i de tyska sägnerna
om djäfvulen som byggmästare.

Dessa sägner ha ungefär följande innehåll:

En bonde gör kontrakt med den onde, att denne skall bygga en
gård eller lada åt honom mot att få bondens själ. Då bonden fram
på natten vaknar och ser, att huset nästan är färdigt, väcker han
förskräckt hustrun och bekänner för henne, hvad han gjort. Hon
väcker då tuppen (genom att i förfäran slå ihop händerna, genom
att med afsikt klappa sig som när en tupp slår med vingarna,
genom att själf gala som en tupp eller lysa på honom). Tuppen gal,
och bonden är räddad. Men ett hål är kvar, som ej kan täppas.
[1]

Så berättar sägnen t. ex. i Nederland. På sina ställen i
Tyskland är det i stället en kyrka, som djäfvulen bygger åt bonden,
som har för lång kyrkväg, eller en kvarn eller kvarnränna åt en
mjölnare. I Pommern är det vanligen en damm eller brygga, som
bygges tvärs öfver en sjö eller ett moras. I alla dessa sägner, som
tydligen äro nära befryndade med Finnsagan, är det fråga om en
bestämd tid, i allmänhet blott en enda natt, stundom tre, och
djäfvulen luras genom att en tupp lockas att gala, hvarigenom natten
anses slut och kontraktet förverkadt.


[1] Angående denna sägens varianter och utbredning, se Feilherg, Jysk Ordbog II,
s. 125 art. Kirke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:43:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1908/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free