Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men är sålunda Badens uppteckning af Finnsägnen onekligen
den som står den folkliga uppfattningen närmast af de två, är den
å andra sidan, såsom af de båda texterna framgår, icke utan sina
beröringspunkter med Wolf s. Sannolikt är sammanhanget följande.
Wolf har, såsom bruket vid denna tid och långt senare var vid
sammanskrifvandet af topografiska arbeten, hos prästerskapet vid
domkyrkan i Lund infordrat och erhållit sina uppgifter; den
sägenuppteckning han mottog har han så i siri tids och sin egen anda
retuscherat. Hans Ernstson Baden åter har i sin ordning 1667 på
nytt upptecknat Finnsägnen, sådan han hörde den bland befolkningen;
den har berättats honom med lika och samma ordvändningar som
den tidigare meddelats Wolf, men med en annorlunda utformad
afslutning. Att Baden därjämte känt Wolf s text, är antagligt. Men
ingen torde mot hans egen utsago och med innehållet i hans
uppteckning framför sig med framgång kunna påstå, att den för honom
varit primärkällan. Det vore ju också exempellöst att på
1600-talet en författare återförde en litterär text till dess ursprungligare
folkliga form.
Men Wolfs uppteckning af Finnsägnen, så förvanskad den också
må vara i förhållande till Badens, ligger i sin ordning, såvidt man
kan se, till grund för alla senare författare, hvilka i tryck
återgifvit sägnen. Gifvetvis förekomma afvikelser. Men dessa afvikelser
sakna egentligt folkloristiskt värde. Sjöborg refererar sålunda i sina
Samlingar för nordens fornälskare (1824) sägnen med ett och annat
tydligen hemmagjordt tillägg; Afzelius i Svenska folkets sagohäfder
(1844) har i sin tids romantiska stil här och hvar, särskildt mot
slutet, gjort omdiktningar; hos Hofberg i hans Svenska folksägner
(1882) är det hela än mer omformadt och röjer till och med inflytande
från Tegnérs Gerda.
Det resultat, till hvilket vi nått, är alltså, att Badens
uppteckning af Finnsägnen från 1667 är den, som ger den i något så när
folklig form, Wolfs, ehuru tretton år äldre, liksom senare
versioner däremot i litterär öfverarbetning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
