Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sof, sof, gossen min!
I morgon kommer Finn, faren din,
med hin mannens hjärteblod
eller sol och måne.
Jätten skall sätta in sista stenen, då mannen säger: ’Finn, slå
den siste stenen bättre in!’ Finn slog stenen igenom och sade, att
kyrkan aldrig skulle bli färdig, hvarefter han försvinner. Hans
hustru omtalas ej.
3. En man (onämnd) gör kontrakt med en jätte om en kyrkas
byggande (berättarinnan minns ej hvilken). Kan han ej gissa jättens
namn, skall denne ha hans öga (ej sol och måne!). (Vaggsången
hade berättarinnan glömt). Mannens ord till jätten var: ’Finn, för
den stenen bättre in!’ Jättehustrun namnes ej.»
Hvad som enligt hr v. Sydow är kännetecknande för dessa
trenne uppteckningar är, att helgonets ord till jätten ha »en både
karakteristisk och folklig form» – att alla de litterära varianterna
härvidlag blifvit förfuskade, finner han tydligt, i synnerhet då de
jämföras med motsvarande ord i de danska Finnsägner, som
upptecknats. Men hvad som särskildt enligt honom måste väcka
uppmärksamhet är ett par andra drag: »jätten befinner sig på taket (i
en variant), när helgonet nämner namnet, och blir ej förstenad utan
uttalar en förbannelse och försvinner. Jättens hustru förekommer ej
alls i sägnen». Han gör en ny jämförelse med öfriga varianter af
Finnsägnen, sådan denna berättas på andra orter utanför Skåne;
öfverensstämmelsen mellan dessa och hans egna uppteckningar talar,
säger han, afgjordt till fördel för de senare. Genom ett kort
tillkännagifvande, att Kallundborgssägnen, i hvilken trollet Finn flyger
bort med en af kyrkans fyra hufvudpelare, »säkerligen» härstammar
från Lund, får han till och med fastslaget, att jätten i ingen
ickelundensisk variant har något med kyrkans pelare att göra. Att
jättekvinnan icke tillhör den äkta folksägnen, kan man, enligt honom,
sluta sig till redan af dess »ekonomi» – den äkta folksägnen använder
aldrig fler personer än nödvändigt. Allt tyder – det är hr v.
Sydows slutsats – sålunda på, att hans uppteckningar »visa sägnen
i dess ursprunglighet» och, tillägger han utan betänkande, »troligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
