Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bwendedialekten, upptecknat en därefter införd saga. Hela denna
afdelning är således egnad åt kongonegrernas »oskrifna litteratur» –
åt den muntligt bevarade folkdiktningen.
Likasom de föregående äro de tre följande, af missionär P. A.
Westlind anskaffade och tolkade uppsatserna återgifna äfven på
originalspråket. Den första af dessa, »Berättelser, skrifna af
bwendemannen Simisoni Lumbu», innehåller värdefulla uppgifter om
religiösa föreställningar och vidskepelser, och den därpå följande, »En
redogörelse för flera fetischsläkter i Nedre Kongo, skrifven af
kongonegern Davidi Makumba», skänker en god inblick i den afrikanska
fetischismens invecklade mysterier. Den tredje uppsatsen,
»Anteckningar af kongonegern Sila Nimba», innehåller en ganska omfattande
framställning af kogonegrernas hela världsåskådning, hvilken dock,
såsom redaktören af arbetet anmärker, nog ej så obetydligt färgats
af kristet inflytande. De tre sista afdelningarna i boken utgöras
dels af ett par afhandlingar af missionärerna J. Hammar –
»Babwende, beskrifning öfver deras lefnadsförhållanden, religion, seder
och bruk» – och Aug. Andersson – »Om namngifning hos
kunamaerna» –, dels af en af den senare gjord uppteckning efter en
gammal kunamahöfdings berättelser om åskådningar, seder och bruk
hos det i nordöstra Afrika boende, i etnografiskt hänseende
synnerligen intressanta kunamafolket. Dessa tre uppsatser äro uteslutande
på svenska.
Det är ett ej blott från vetenskapens utan ock från
humanismens synpunkt glädjande tidens tecken, att våra missionärer icke
egna sitt nit uteslutande åt att införa de s. k. vilda eller
half-kultiverade folken inom den europeiska kulturen, utan ock inrikta
någon del af sitt arbete på att vidga vår egen andliga horisont
genom att lära oss känna de s. k. naturfolkens ej blott
lefnadsförhållanden utan ock sätt att uppfatta, tänka och dikta. Det är
detta att lära oss, huru den mer eller mindre primitiva människan
förnimmer och föreställer sig, som torde vara etnologiens förnämsta
uppgift, ty det är på den vägen vi skola lära känna hela
mänsklighetens, inklusive vårt eget folks, andliga utvecklingshistoria,
utvecklingslagar och psykologi. Och till att utforska främmande folks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
